2019-05-15
Miljö och MR-försvarare riskerar åtal i Ecuador
Artikel
MR- och miljöförsvararen Jorge Acosta, samordnare vid bananarbetarnas fackförbund ASTAC, riskerar åtal för att ha skapat ”ekonomisk panik” i Ecuador. Detta efter att ha rapporterat om dåliga arbetsvillkor för arbetare i banansektorn och om produktionens negativa påverkan på miljön.
Fackförbundet ASTAC organiserar omkring 1 500 arbetare i Ecuadors banansektor. Samordnaren Jorge Acosta är en välkänd människorättsförsvarare, som i mer än 10 år har arbetat för att förbättra arbetsvillkor, hälsa och säkerhet i banansektorn och för att minska dess negativa miljöpåverkan. Enligt anklagelserna mot Acosta har han skapat “ekonomisk” panik, ett brott som kan ge 5-7 års fängelse i Ecuador.
- Bransch: Jordbruk och livsmedel
- Fokusområden: Civilsamhällets utrymme
- Publikation: Artikel
- Region: Latinamerika
Senast publicerat
Artikel
12 januari, 2023
Sverige agerar bromskloss för mänskliga rättigheter och miljö
Sverige är en bromskloss i EU-förhandlingarna om en historisk lagstiftning för företags ansvar, trots att lagstiftningen efterfrågas av många stora svenska företag. Skulle den svenska hållningen få gehör, så innebär det att drabbade människor inte får tillgång till rättvisa och kompensation för skada av företags verksamhet. Med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU uppmanar Swedwatch och andra civilsamhällesorganisationer regeringen att tänka om.
Texten nedan publicerades ursprungligen som en debattartikel på nyhetsportalen Altinget.
Den svenska regeringen vill stoppa det civilrättsliga skadeståndsansvaret som innebär att företag hålls ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter och skador på klimat och miljö. Det skulle innebära att människor som drabbas hindras från att få tillgång till rättvisa. Detta är helt orimligt.
Många svenska företag finns på marknader där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Det handlar om barn som arbetar under livsfarliga förhållanden i stället för att gå i skolan, textilarbetare som inte kan försörja familjen på sina löner, plantagearbetare som utsätts för giftiga bekämpningsmedel, människor som tvingas arbeta under slavliknande förhållanden eller får utstå trakasserier och mordhot för att de försvarar sina rättigheter. Frivilliga riktlinjer från FN och OECD har visat sig otillräckliga och det behövs därför bindande regler som kommer åt problemen.
Många företag vill ha en tydlig lagstiftning. De företag som ligger i framkant och prioriterar ett hållbart arbete, varav många finns i Sverige, tvingas idag konkurrera på orättvisa villkor med företag som inte gör samma prioriteringar. Över 100 europeiska företag och investerare, inklusive flera svenska företag, uttryckte i ett uttalande sitt stöd för en lagstiftning som omfattar alla företag oavsett storlek och täcker företagens hela värdekedja. De menar att lagstiftningen blir mer effektiv ju fler företag som omfattas och att detta skulle skapa en jämlik spelplan. Det är obegripligt att regeringen inte ser vikten av en effektiv lagstiftning där alla företag och investerare omfattas och som skulle stärka svenska företags konkurrenskraft.
Sverige – en bromskloss
Sverige ses ofta som ett föregångsland i arbetet för mänskliga rättigheter. Men nu är Sverige en bromskloss när det gäller att säkerställa att företag respekterar mänskliga rättigheter, klimat och miljö – något som borde vara en självklarhet. Vi är många inom svenskt och europeiskt civilsamhälle som är förbluffade över Sveriges hållning i frågan.
Förhandlingar om ett direktiv om företags ansvar pågår just nu inom EU. Unionen har en historisk möjlighet att säkerställa att företag på den europeiska marknaden respekterar mänskliga rättigheter, klimat och miljö, även utomlands, och att gå i täten globalt för ett etiskt och hållbart företagande. I ett viktigt skede i förhandlingarna där EU:s medlemsstater ska enas om en gemensam position vill Sverige stoppa möjligheterna till civilrättsligt skadeståndsansvar för de företag som bryter mot lagen.
Tandlöst regelverk
Den svenska regeringen anser att civilrättsligt ansvar bör strykas helt ur direktivförslaget, vilket framfördes av energi- och näringsminister Ebba Busch i EU:s ministerråd den 1 december. En lagstiftning utan juridiskt ansvar för företagen är ett tandlöst regelverk och skulle innebära att företag som bryter mot direktivet kan fortsätta utsätta människor och miljö för fara, utan att det får konsekvenser. EU:s justitiekommissionär Didier Reynders var också tydlig med att lagen måste ’ha tänder’ när direktivförslaget lanserades av kommissionen i februari.
Sverige vill begränsa värdekedjan
För att lagen ska bli effektiv behöver den omfatta företagens hela globala värdekedja, det vill säga både leverantörer liksom försäljning och distribution. Men den svenska hållningen är att lagen enbart borde omfatta leverantörskedjan, vilket skulle innebära att man missar exempelvis försäljning av IT-utrustning till diktaturer som kan användas för olaglig övervakning av utsatta grupper, oansvarig försäljning av produkter som bekämpningsmedel, vapen och läkemedel samt missförhållanden inom logistik och distribution av varor.
Amnesty har exempelvis rapporterat att det multinationella energiföretaget Puma Energy, via sina två Myanmar-filialer, spelade en nyckelroll i att förse Myanmars militär med flygbränsle till flygplan som används i luftangrepp som drabbat civila. Ett annat exempel är företaget Syngenta som rapporteras ha sålt bekämpningsmedel som är förbjudna på den europeiska marknaden till andra länder där miljölagstiftningen inte är lika skarp. Ett insektsmedel med en aktiv ingrediens som förbjöds i EU år 2002 såldes till Indien där hundratals bönder förgiftades under 2017.
Alla företag bör omfattas
Den svenska regeringen vill även begränsa lagstiftningen till att omfatta ännu färre företag. Redan nu är det mindre än 1 procent av företagen på EU:s marknad som skulle omfattas eftersom EU-kommissionens förslag bara gäller de allra största företagen. Företag i alla storlekar kan orsaka skador på mänskliga rättigheter och miljö. Direktivet borde omfatta alla företag oavsett storlek, men med flexiblare krav på mindre företag för att den administrativa och ekonomiska bördan inte ska bli för stor.
Nu tar Sverige över ordförandeklubban i EU och frågan är om den svenska regeringen kommer försöka driva igenom sin egen avvikande linje i de fortsatta förhandlingarna.
Vi kräver att regeringen:
Drar tillbaka sin ståndpunkt om att civilrättsligt ansvar ska strykas ur direktivförslaget
Arbetar för att lagstiftningen ska omfatta företagens hela värdekedja, det vill säga både leverantörer liksom försäljning och distribution.
Arbetar för att lagstiftningen ska omfatta alla företag oavsett storlek.
Statsminister Ulf Kristersson har själv deklarerat att Sverige under sitt EU-ordförandeskap ska verka för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer får tydligt genomslag. Det borde naturligtvis inkludera att verka för en historisk lagstiftning som säkerställer att företag respekterar mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Den svenska regeringen är svaret skyldig varför man vill stoppa ett förslag som stärker drabbade människors rättigheter och som möjliggör kompensation och rättvisa för de som har drabbats av företags verksamhet.
Ulrika Urey, kanslichef, Fair Action
Amira Malik Miller, policyansvarig, Fairtrade Sverige
Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Suzanne Standfast, generalsekreterare, Oxfam Sverige
Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch
--------
Läs mer om vad Swedwatch vill se i det nya direktivet här. (mer...
Artikel
6 december, 2022
Inför COP28 behöver ordförandeskap ha en tydligare vision
Förhoppningen var att årets klimatkonferens skulle fokusera på utfasningen av fossila bränslen, men i stället blev en klimatskadefond den stora frågan under COP27. Fonden är ett viktigt steg mot ökad klimaträttvisa, men inför nästa COP är det centralt att enskilda länder såväl som konferensens ordförandeskap har en tydligare vision om vad de vill uppnå när det gäller själva grundproblemet, koldioxidutsläppen.
I sista stund klubbade parterna igenom ett beslut om en fond som ska ersätta de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Fonden är ett viktigt steg mot ökad klimaträttvisa, men för att tala om riktig rättvisa behöver höginkomstländer inte bara åta sig att finansiera skador och förluster i låginkomstländer, utan även gå före när det gäller utsläppsminskning samt underlätta för fattigare länder att minska sina utsläpp.
"Om inte omställning till fossilfritt sker parallellt kommer vi aldrig att nå klimaträttvisa, oavsett om en fond för skador och förluster finns eller inte", säger Davide Maneschi från Swedwatch, som deltog under COP27 och modererade ett seminarium om rättvis energiomställning i Afrika.
I likhet med många andra organisationer beklagar Swedwatch att årets klimatkonferens i Sharm Sheikh, Egypten, blev ännu ett missat tillfälle att flytta fram positionerna.
“Sluttexten innehåller samma svaga skrivningar om att minska användningen av fossila bränslen som den från Glasgow förra året, och mellan COP26 och CPO27 var det endast ett fåtal länder som tog fram uppdaterade åtgärdsplaner för minskade utsläpp”, säger Maneschi.
För att inte samma misslyckande ska upprepas under COP28, som äger rum i Dubai i november 2023, är det viktigt att enskilda länder såväl som konferensens ordförandeskap kommer bättre förberedda och har en tydligare vision om vad de vill uppnå. Ökad transparens och högre effektivitet när det gäller processen med att ta fram ett slutdokument, är andra viktiga ingredienser för en framgångsrika förhandlingar.
Trots besvikelser med årets konferens måste klimatskadefonden ändå ses som ett genombrott för klimaträttvisan. Men det finns många frågetecken kring hur den ska fungera.
”Det återstår att se vem som ska finansiera fonden och hur det ska göras. Inte minst med tanke på att höginkomstländerna fortfarande inte har uppfyllt sitt åtagande från 2009, att bidra med 100 miljarder USD per år i klimatfinansiering till låginkomstländer”, säger Davide Maneschi.
Ett annat framsteg under årets förhandlingar var att rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö nämns i slutdokumentet Sharm el-Sheikh Implementation Plan, där nämns även vilka skyldigheter länder har för att säkerställa detta.
“Ett erkännande av rätten till en ren miljö är något som civilsamhället länge har arbetat för och under förhandlingarna drev 170 organisationer, inklusive Swedwatch, en intensiv kampanj för att få med det i dokumentet,” säger Maneschi.
Det var också första gången som begreppet ”tipping points” nämndes, vilket kan ses som ett erkännande om att klimatförändringarnas påverkan kan bli bestående. Det sänder starka signaler och kan användas som ett argument för både civilsamhället och ambitiösa länder om att anta mer resoluta nationella planer om utsläppsminskningar inför kommande klimatkonferenser.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Inför COP27 fick Egypten kritik från flera håll för övergreppen mot mänskliga rättigheter i landet. Som en av över 300 organisationer skrev Swedwatch under ett upprop riktat mot landets regering, om att upphöra med åtal och förföljelse av aktivister, människorättsförsvarare och andra som vill använda sin yttrandefrihet...
Position paper
29 november, 2022
Tio förslag för en mer hållbar offentlig upphandling
Revidera EU:s upphandlingsdirektiv genom att göra det obligatoriskt att inkludera och följa upp krav gällande mänskliga rättigheter och miljö i offentlig upphandling. Det är ett av tio förslag som Swedwatch presenterar i en ny analys om hållbar upphandling och som riktar sig till beslutsfattare i Sverige och inom EU.
Under flera och år och i en rad rapporter har Swedwatch visat hur mänskliga rättigheter påverkas i den offentliga sektorns leverantörsled och även lyft fram hur offentlig upphandling kan vara ett verktyg för att skapa positiv förändring. Detta gäller inte minst i de länder där tillämpningen av arbetsrätt och miljörätt inte efterlevs och där en stor del av det som köps in till offentligheten tillverkas. Men upphandlande myndigheter utnyttjar fortfarande inte möjligheterna att ta socialt ansvar i sina inköp fullt ut.
"Även om det finns upphandlande myndigheter i bland annat Sverige som både ställer och följer upp krav på mänskliga rättigheter i sina upphandlingar, gäller lägsta pris som enda krav fortfarande i 55 procent av alla upphandlingar i EU. Det här måste förändras – hållbar upphandling måste bli det nya normala", säger Linda Scott Jakobsson och Swedwatch expert inom området.
Swedwatch har därför tagit fram tio förslag, som riktar sig till beslutsfattare i EU och i Sverige, kring vad som behövs för att stärka offentlig upphandling som verktyg för att bidra till en hållbar utveckling.
Det handlar bland annat om att revidera EU:s upphandlingsdirektiv gällande offentlig upphandling och anpassa det efter FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, i syfte att säkerställa att mänskliga rättigheter och miljö respekteras i de producerande länderna.
Swedwatch förslår också att det föreslagna EU-direktivet gällande tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD), ska omfatta små- och medelstora företag eftersom de utgör majoriteten av alla leverantörer till offentlig sektor. Ökad transparens i leverantörsleden och mer resurser för att ställa och följa upp krav är andra förslag. Se alla förslagen i Swedwatchs position paper (på engelska).
"Med rätt förutsättningar har den offentliga sektorn verkligen möjlighet att gå i främsta ledet här", säger Linda Scott Jakobsson.
Ta del av våra webbinarier om hållbar offentlig upphandling inom olika områdenLadda ner förslagen:
Lägsta pris som enda krav gäller fortfarande i 55 procent av alla upphandlingar i EU. Det här måste förändras – hållbar upphandling måste bli det nya normala.Swedwatchs förslag i korthet
Till EU-kommissionen:- Se över upphandlingsdirektivet och gör hållbar upphandling obligatoriskt.- Se till att direktivet är i linje med normer för mänskliga rättigheter.- När det gäller kommissionen CSDDD-förslag; se till att det kommande direktivet även omfattar små- och medelstora företag och begär att upphandlande myndigheter säkerställer att leverantörer uppfyller kraven.- Kräv ökad insynen när det gäller hur leverantörer efterlever ställda krav. - Verka för ökad kapaciteten bland upphandlande myndigheter i EU:s medlemsländer.
Till den svenska regeringen och riksdagspartierna:- Eftersom vissa svenska myndigheter ses som förebilder internationellt borde även den svenska regeringen ta ledningen; se till att vår upphandlingslagstiftning lierar med FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter och gör frågor om mänskliga rättigheter till ett obligatoriskt kriterium.- Regeringen och svenska EU-parlamentariker bör verka aktivt för en revision av EU:s upphandlingsdirektiv, med syftet att säkerställer lika konkurrensvillkor för alla leverantörer.
Mer på samma tema:
Rapport (engelska): Agents for Change – how public procurers can influence labour conditions in global supply chains. Case studies from Brazil, Pakistan and Thailand (2016)
Rapport (engelska): The Health Paradox - environmental and human rights impacts from pharmaceutical production in India and the need for supply chain transparency (2020)
Rapport (engelska): Trapped in the Kitchen of the World – the situation for migrant workers in Thailand’s poultry industry (2015)
Uppföljningsrapport (engelska): Healthier Procurement – improvements to working conditions for surgical instrument manufacture in Pakistan (2015)
Artikel: Swedwatch välkomnat hårdare upphandlingskrav
Artikel: Regeringens lagförslag om offentlig upphandling håller inte
Artikel: Endast en procent av företagen omfattas av nytt lagförslag från EU
Se mer på temasidan om offentlig upphandlingPresskontakt:+46 (0)70 932 92 49ami@swedwatch....
Inför avsparken i Qatar
17 november, 2022
Uppmaning till sponsorer att inkludera mänskliga rättigheter i framtida avtal
Företag som via sponsring använder sport för att göra reklam för sina produkter eller tjänster måste agera när mänskliga rättigheter påverkas. I en ny rapport uppmanar Swedwatch företag att ta lärdom av VM i Qatar 2022 och att inkludera mänskliga rättigheter i framtida sponsoravtal.
Situationen för tusentals migrantarbetare, som gjort herrarnas fotbolls-VM i Qatar möjligt, har fått stor uppmärksamhet. Men debatten om sport och mänskliga rättigheter kickade igång långt tidigare. Qatar är bara ett av flera länder som anordnat stora sportmästerskap de senaste åren och som fått massiv kritik för sin brist på mänskliga rättigheter.
Inget av de här evenemangen hade kunnat arrangeras om inte företag varit inblandade, allt från de bolag som bygger arenor och hotell och de företag i tjänstesektorn som bemannar dessa, till flygbolag, säkerhetsföretag och de mediabolag som köper sändningsrättigheterna.
Swedwatch rapport fokuserar på de som sponsrar eventen — företag som bygger sin image, och ökar sina intäkter, genom att associera sina varumärken med förbund, lag eller evenemang.
"Sport handlar också om business. Och sponsringsavtal är inte annorlunda än andra affärsrelationer. Det innebär att företag har ett ansvar att agera på påverkan av mänskliga rättigheter som kopplas till evenemangen, lagen eller förbunden som de väljer att sponsra", säger Olof Björnsson, medarbetare på Swedwatch och författare till rapporten.
Genom de här avtalen blir sportevenemanget en del av ett företags värdekedja, vilket innebär att enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) ska företaget göra det som kallas en Human Rights Due Diligence (HRDD), en risk-och konsekvensanalys, för att proaktivt bedöma faktiska och potentiella risker när det gäller kränkningar av mänskliga rättigheter – och agera på dessa risker.
Swedwarch uppmanar sponsrande företag att göra en gedigen risk- och konsekvensanalys genom hela värdekedjan, både under förberedelserna av ett evenemang och under dess genomförande. Risk-och konsekvensanalysen ska genomföras i dialog med arbetare och andra berörda, inklusive människorättsförsvarare. I rapporten uppmanar Swedwatch också lagstiftare att införa bindande regler för HRDD som även innefattar sponsorer och som innebär att företag kan ställas till svars vid brister.
"Det måste dras lärdomar från det som nu sker i Qatar. För att undvika att sportevenemang i framtiden arrangeras till priset av att till exempel migrantarbetare utnyttjas måste sponsrande företag säkerställa att mänskliga rättigheter har en central roll inför och under de här evenemangen", säger Olof Björnsson.
Swedwatch har arbetat med sponsorer av stora idrottsevenemang och deras ansvar för mänskliga rättigheter sedan 2014 och har publicerat flera rapporter och analyser i ämnet (se under "mer på samma tema" i högerspalten).
Vittnesmål från migrantarbetare med erfarenhet från QatarJag arbetade i flera månader utan att få lön (...) och blev tvungen att överföra pengar från Bangladesh för att betala för mat och boende. Min familj tvingades att sälja mark för att skicka pengar så att jag kunde överleva i Qatar, och är fortfarande skuldsatt och betalar av för mina kostnader. /Khalid, migrantarbetare från Bangladesh
Jag tjänade bara 190 Euro i månades och fick inget betalt för övertid. Efter 11 månader tog företaget mitt ID och köpte en returbiljett hem. Jag ville inte åka hem och gömde mig i djungeln (...) När polisen tog mig, jag hade inte arbetsvisum, skickades jag hem. /Mominul, migrantarbetare från BangladeshSe hela citaten och läs mer om Khalid och Mominul och vittnesmål från andra migrantarbetare i rapporten.
Läs hela rapporten här:
Sponsringsavtal är inte annorlunda än andra affärsrelationer. Det innebär att företag har ett ansvar att agera på påverkan av mänskliga rättigheter som kopplas till evenemangen, lagen eller förbunden som de väljer att sponsra.Swedwatchs rekommendationer till sponsorer:
1. Gör en risk-och konsekvensanalys av sponsorskapet, för att kartlägga faktisk och möjlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter
2. Säkerställ att arbetare och andra rättighetsbärare har tillgång till en effektiv, tillgänglig och transparent instans där de kan ta upp klagomål och få gottgörelse
3. Säkerställ att risk-och konsekvensanalyser görs i konsultation med de rättighetsbärare som berörs eller med trovärdiga civilsamhällesaktörer.
Olika typer av brott mot migrantarbetares rättigheter (klicka 👇🏽 för större bild):
Swedwatch om situationen i Qatar i Expressens VM-podd:
Mer på samma tema:
Debattartikel i tidningen Dagens ETC, Sportens sponsorer måste höja blicken och ta sitt ansvar
FIFA får kritik för att migrantväggen täcktes över - Swedwatch uttalar sig i frågan i Expressen
Kartläggning: Fotbolls-VM i Ryssland 2018 - sponsorer och mänskliga rättigheter (på engelska)
Rapport: Mänskliga rättigheter på hal is - Svenska ishockeyförbundet och dess sponsorer inför VM i Belarus
Rapport: De olympiska kränkningarna - om OS i Sotji, de svenska sponsorerna och mänskliga rättigheter Presskontakt:+46 (0)70 932 92 49ami@swedwatch....
Artikel
6 november, 2022
Mänskliga rättigheter måste stå i fokus för klimatomställningen
Klimatkrisen är en av de absolut mest akuta, avgörande och komplexa frågor som mänskligheten och vår planet står inför. Med COP27 finns en möjlighet att öka takten i övergången bort från fossila bränslen till förnybart. Men om omställningen ska lyckas måste den inte bara vara snabb utan även rättvis och inkluderande.
"Förnybar energi är avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa den globala uppvärmningen. Men omställningen måste både vara miljömässigt hållbar och rättvis för de människor som berörs", säger Davide Maneschi, ansvarig på Swedwatch för arbetet som rör klimatomställning och hållbara investeringar.
Omställningen måste grundas på människorättsprinciper och skydda urfolks och andra lokalsamhällens rättigheter, till exempel genom att de alltid måste ge sitt informerade samtycke innan några projekt startar, det som benämns FPIC – free, prior and informed consent, enligt FN:s urfolksdeklaration.
Research från Swedwatch och andra organisationer har visat att produktion av förnybar energi i låginkomstländer ofta är förknippat med negativ påverkan på både människor och miljö som förbises av både stater och företag. I många fall får drabbade samhällen ingen kompensation eller upprättelse. Det är även en av de farligaste sektorerna att granska för miljöförsvarare som ofta utsätts för hot och våld.
"Klimatomställningen måste sätta fokus på de marginaliserade grupper som påverkas av den. Omställningen till förnybar energi måste med andra ord också innefatta de samhällen som påverkas, de måste till exempel självklart få tillgång till den energi som produceras. Fattigdomsbekämpning och en inkluderande, ansvarsfull och rättvis utveckling måste vara högsta prioritet från början, så som allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster för alla grupper i samhället – och lokalsamhällen måste få de förutsättningar de behöver för att kunna ta vara på de socioekonomiska fördelar som förnybara energiprojekt ger", säger Davide Maneschi.
På COP27, som hålls mellan den 6-18 november i Sharm el-Sheikh i Egypten kommer Swedwatch att arrangera ett sidoevent tillsammans med Naturskyddsföreningen. Den rättvisa klimatomställningen, och vikten av att urfolksrättigheter respekteras vid förnybara energiprojekt, kommer att stå i fokus. Civilsamhällesorganisationer verksamma i Sydafrika och Kenya kommer att medverka och de kommer att visa olika exempel på hur energiomställningen har drabbat samhällen och urfolk i dessa länder.
"Mänskliga rättigheter, landrättigheter, miljörättigheter och lokalsamhällets rättigheter måste vara i fokus för alla processer runt en rättvis klimatomställning. Klimatomställningen ska ju inte tynga ner lokalsamhället, fördriva dem från deras marker eller utgöra en källa till konflikt", säger Mali Ole Kaunga, grundare och chef vid Impact, en organisation som arbetat med mänskliga rättigheter och social inkludering i norra Kenya i över 20 år. Impact är en partnerorganisation till Swedwatch, och är en av de organisationer som kommer medverka på sidoeventet.För att klimatåtgärder ska bli effektiva, rättvisa och rättighetsbaserade, uppmanar Swedwatch världens ledare, regeringar och företag att verka aktivt för omställningen till ansvarsfull förnybar energi genom att erkänna att mänskliga rättigheter är centrala för omställningen. Läs våra rekommendationer 👇🏽.
Klimatomställningen ska inte tynga ner lokalsamhället, fördriva dem från deras marker eller utgöra en källa till konfliktVårt event sänds live på YouTubeTa del av Swedwatchs COP27 sidoevent: "Social and Environmental Justice in the Energy Transition: Lessons from Africa" som sänds live den16 november kl EET 15:00-16:30.Att skapa möjlighet till dialog mellan olika aktörer är en central del av Swedwatchs arbete för att stärka miljö- och människorättsförsvarare. Under COP27 deltar Ramson Karmushu från Impact Kenya på vårt sidoevent.
I en ⇒ intervju med Swedwatch ger han sin syn på behovet av en rättvis klimatomställning (artikeln är på engelska).
Mer på samma tema:
Öppet brev: Inför COP27 har Swedwatch tillsammans med fler än 200 civilsamhällesorganisationer från hela världen skrivit under ett öppet brev. Huvudbudskapet är att klimatomställningen måste ske rättvist, särskilt när det gäller urfolk och andra grupper som befinner sig i frontlinjen.
Inför COP27 skrev Swedwatch tillsammans med en lång rad organisationer och individer under en namninsamling för att uppmärksamma bristen på mänskliga rättigheter i värdlandet Egypten, i synnerhet regeringens restriktioner kring rätten till yttrandefrihet, och risken för att det kan påverka konferensen på ett negativt sätt.
Artikel: Nio konkreta förslag inför Stockhlom+50
Policyrapport: Hög tid för Sveriges att agera för fossilfri exportfinansiering
Presskontakt+46 (0)70 932 92 49ami@swedwatch....