EU BEHÖVER UPPHANDLINGSREGLER SOM SKYDDAR ARBETARE
En ny rapport från Swedwatch visar att svenska skattepengar bidrar till exploatering av textilarbetare i Pakistan
Sänglinnen och handdukar som används på svenska sjukhus tillverkas i Pakistan under arbetsförhållanden som präglas av systematisk exploatering. För att säkerställa hållbara leverantörskedjor och bidra till en förändring behöver EU:s gemensamma lagstiftning för offentlig upphandling reformeras.
Pakistan är en stor leverantör av sjukhustextilier till den offentliga sjukvården i Sverige och till den europeiska marknaden. Swedwatchs rapport Public money, private harm, som baseras på intervjuer med 89 fabriksarbetare på nio fabriker i städerna Faisalabad och Karachi, vittnar om en utbredd och systematisk exploatering. De granskade fabrikerna är underleverantörer till företag som har upphandlingsavtal med svenska regioner.
Merparten av de intervjuade arbetar utan formella kontrakt och för en ersättning långt under den officiella minimilönen – som i sig är mindre än hälften av en uppskattad levnadslön. Säkerheten är undermålig och utan kontrakt finns inget skydd vid arbetsskador eller sjukdom.
”Det finns inga fungerande fackföreningar i fabrikerna – arbetsgivarna fyller bara i papper för att slippa inspektioner. Alla som går med i en fackförening blir avskedade, och även de som säger ifrån och kräver sina rättigheter får sparken,” säger en av de intervjuade.
Arbetarna vittnar även om ojämlika löner mellan män och kvinnor och om repressalier mot de som försöker organisera sig fackligt eller som vill åstadkomma en förändring. Kvinnor är särskilt utsatta och det rapporteras om trakasserier från manliga kollegor i högre positioner.
Flera arbetare påpekar dessutom att revisioner, som ska säkerställa att fabrikernas sociala och miljömässiga uppförandekoder efterlevs, genomförs utan deras medverkan eller annan möjlighet till input.
Från fabriker i Pakistan till svenska sjukhussängar
I arbetet med rapporten har Swedwatch varit i dialog med Regionernas kansli för hållbar upphandling, som samordnar hållbarhetsarbetet för Sveriges 21 regioner. Kansliet har bland annat tagit fram en gemensam uppförandekod för leverantörer, kontraktsvillkor om hur arbetet med riskanalyser ska gå till och vägledning kring hur villkoren ska tillämpas i praktiken.
”Jämfört med många andra EU-länder ligger Sverige långt fram vad gäller hållbarhetsarbete i upphandlingar, men trots höga ambitioner visar vår rapport att svenska skattepengar bidrar till ett system som belönar exploatering – vilket undergräver både mänskliga rättigheter och rättvis konkurrens, när offentlig upphandling istället borde vara en positiv kraft”, säger Sofia Käll, programansvarig på Swedwatch och huvudförfattare till rapporten.
Från fabriker till sjukhus
Sveriges 21 regioner är ansvariga för upphandling av sängkläder, handdukar, uniformer och andra textilier som behövs inom den svenska hälso- och sjukvården. Regionerna har kontrakt med leverantörer – varav merparten är små och medelstora företag (SMEs) – som i sin tur köper in textilierna från underleverantörer i stora produktionsländer som Pakistan.
Leverantörskedjan
Vittnesmålen från Karachi och Faisalabad är toppen av ett isberg vad gäller exploatering i globala leverantörsled kopplade till europeisk upphandling. Men detta visar också på en stor möjlighet till förändring.
Karachi, en av flera textilstäder i Pakistan, är ett viktigt centrum för landets produktion av hemtextilier som lakan och handdukar. Foto: Swedwatch.
En fallstudie med europeisk relevans
Problemet är inte unikt för Sverige, utan speglar systemfel på EU-nivå. Offentlig upphandling i EU:s medlemsländer styrs av upphandlingsdirektivet från 2014. Direktivet möjliggör inkludering av sociala och miljömässiga kriterier, men eftersom inkludering är frivillig och då det inte finns krav på tillsyn, kan mindre nogräknade leverantörer lägga anbud till låga priser och slå ut mer ansvarsfulla.
”Den europeiska offentliga sektorn blir därmed medskyldig till exploatering av arbetare i globala leverantörsled”, säger Sofia Käll
Textilier från Pakistan utgör bara en liten del av EU:s totala upphandling, som årligen uppgår till omkring 2 biljoner euro, men risker för arbetsrättsöverträdelser förekommer inom flera andra områden.
”Vittnesmålen från Karachi och Faisalabad är bara toppen av ett isberg vad gäller exploatering i globala leverantörsled kopplade till europeisk upphandling. Men detta visar också på en stor möjlighet till förändring. När upphandling sker ansvarsfullt kan det förbättra villkoren för miljontals arbetare”, säger Sofia Käll.
Swedwatchs rekommendationer
EU-kommissionen har nyligen annonserat en revision av upphandlingsdirektivet. Baserat på fallstudien från Pakistan och tidigare granskningar föreslår Swedwatch en rad förändringar som skulle stärka lagstiftningen, där en övergång från frivilliga till obligatoriska krav på human rights due diligence är den mest centrala.
Lagen bör även fastslå att due diligence ska följa internationella riktlinjer och att arbetare och andra berörda ska vara delaktiga i processen.
Dessutom måste EU:s medlemsstater och upphandlare få det stöd som krävs för att säkerställa att hållbarhetskrav efterlevs i praktiken. En bättre rustad upphandlingskår skulle inte bara bidra till mer socialt ansvarstagande, utan även till att skattemedel används mer effektivt.
Ladda ner rapporten
Rapporten baseras på djupintervjuer och fokusgruppsamtal i Faisalabad och Karachi och genomfördes tillsammans med med den pakistanska NGO:n AwazCDS-Pakistan under 2024. Totalt ingick 89 fabriksarbetare, män och kvinnor, i undersökningen.
Berättelser från fabriksgolvet
Löneexploatering
Fast i en skuldspiral
Idag är jag 45 år men började som barnarbetare redan 1992. Jag tog då ett förskott från en arbetsförmedlare för att kunna täcka mina levnadskostnader – vilket ledde till en spiral av skulder. Trots att jag arbetar12 timmar om dagen tjänar jag bara 78–93,60 euro per månad, samtidigt som jag är skyldig elbolaget 950 euro.
Osynlig arbetskraft
Minderårig och utnyttjad
Jag började arbeta vid 14 års ålder efter att min far hamnat i skuld. För att släppas in i fabriken angav jag ett falskt födelsedatum. Jag tjänar 1,24–1,55 euro per dag, och får betalt per producerad enhet. Ibland jobbar jag skift från klockan nio på morgonen till klockan fyra på natten, för att sätt igång igen klockan nio samma morgon. Officiellt benämns jag som trainee.
Trakasserier på grund av kön
Hård kamp för värdighet
I tre år har jag arbetat med att vika sänglinnen och den tuffa arbetsmiljö har varit ännu tuffare för mig som transkvinna. Jag får den lägst tillåtna lönen hånas av mina kollegor, får inte avancera och har ingen möjlighet att ställa krav. Även utanför fabriken utsätts jag för trakasserier och att man stjäl mina pengar – utanför fabriken utsätts trakasserier – enbart för att jag är den jag är.