2015-09-24
En annan bild av Thailand
Thailand är den mest repressiva staten i Sydostasien när det gäller arbetstagares rättigheter och samtidigt Sveriges största handelspartner i regionen. Företag som gör affärer med eller i landet behöver göra en seriös riskanalys.
Vita stränder, god mat och vänliga människor är den bild som svenska turister oftast bär med sig hem från Thailandssemestern. Under ett samtal som Union-to-Union arrangerade tillsammans med Swedwach på Bokmässan i Göteborg idag, förmedlades bilden av ett annat Thailand. Ett land där rättsskyddet för arbetare är svagt och politiskt oppositionella förföljs.
– Thailand har bara ratificerat en bråkdel av ILO:s konventioner. Rättigheter som vi ser som självklara, att bilda och gå med i fackföreningar och att förhandla kollektivt, har inte antagits. Det gör landet till den mest repressiva staten i Sydostasien när det gäller arbetstagares rättigheter, säger Swedwatchs rapportchef Kalle Bergbom.
Trakasserier och våld mot arbetstagare är vanligt och det finns inga rättsliga påföljder för den arbetsgivare som utnyttjar sina anställda. Det är arbetsgivaren och staten som sitter på rättigheterna. Och om situationen är illa för Thailändare är den ännu sämre för de miljontals migrantarbetare som serverar på landets restauranger, arbetar på fiskebåtar i Siam-bukten eller bygger höghus i Bangkok och lyxhotell längs kusterna.
– Migrantarbetarna har inget som helst lagligt skydd mot de övergrepp de utsätts för och de hamnar ofta i slavliknande relationer till sina uppdragsgivare, förklarar Kalle Bergbom.
Mot den bakgrunden blir det högst relevant att fråga sig vilket ansvar svenska företag som gör affärer i och med Thailand har. En fråga som också är fokus i en Swedwatch-rapport som publiceras senare i höst. Svensk export uppgick 2014 till nästan 4 miljarder och landet är därmed Sveriges största handelspartner i Sydostasien. Omkring 70 svenska företag finns etablerade, däribland Volvo, Ericsson och Tetra Pak och inte minst Saab som sålt JAS-plan till landet. Lägg därtill den långa svans av svenska företag som importerar varor som livsmedel och elektronik.
Enligt FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättiheter och andra internationella normer, har alla företag oavsätt storlek ett ansvar menar Kalle Bergbom.
– Ett svenskt företag som till exempel importerar livsmedel från Thailand är inte bara skyldig att se till att produkten som når konsumenten är säker och smakar bra, utan har även ett ansvar för hur den producerats.
Det företag konkret bör och kan göra är att sätta sig in i landets lagstiftning och göra en människorättsdue diligence, en riskanalys, och en åtgärdsplan utifrån den. Processen behöver vara transparent, så att utomstående kan få en inblick i vilket ansvar företaget tar, understryker Kalle Bergbom. Han påpekar även att svenska företag behöver stöd i det arbetet.
– Ambassaden lokalt och Business Sweden måste bidra och stödja svenska företag i hållbarhetsarbetet, och inte bara marknadsföra Thailand som ett land med goda affärsmöjligheter.
Se hela samtalet från Bokmässan live här.
- Bransch: Resor, nöje och sport
- Fokusområden: Leverantöskedjor
- Publikation: Artikel
- Region: Asien
