Ständiga hot mot brasiliansk fackordförande

ARTIKEL | 27 maj 2019

De 100 000-tals brasilianare som lever på att utvinna naturresurser ur Amazonas regnskog får allt svårare att försvara sina rättigheter. Brasiliens nye president, Jair Bolsonaro, vill öppna deras områden för gruvindustrin, sojaodling och storskalig boskapsskötsel. Swedwatch träffade ordföranden för utvinningsarbetarnas fackförbund under ett besök i Stockholm.

Sedan Jair Bolsonaro kom till makten i Brasilien har hotet ökat mot Amazonas regnskog. Presidenten vill öppna upp för storskalig avverkning för att möjliggöra sojaodling, gruvdrift och andra näringar. Om politiken genomförs är det inte bara ett hot mot klimatet och artrikedomen, det är också ett hot mot de 100 000-tals människor som sedan lång tid lever av att utvinna olika råvaror ur regnskogen.

Joaquim Correa de Souza Belo är ordförande för fackförbundet Conselho Nacional Das Populacoes Extrativistas (CNS). CNS organiserar 120 000 familjer som i kooperativ form försörjer sig på att tappa gummi, utvinna piassava och samla andra unika råvaror som finns i den artrika regnskogen. Fackförbundet bildades i slutet av 1970-talet för att stoppa skövlingen av regnskog och skapa bättre villkor för de som arbetade i utvinningsnäringen. I slutet av 1980-talet lyckades organisationen få Brasiliens regering att skydda en del av Amazonas. I dag är 13 procent av Amazonas regnskog sedan lång tid skyddat för utvinningsarbetarnas verksamhet.

De familjer som arbetar i utvinningsnäringen är i regel självförsörjande på mat och råvaror och säljer sitt överskott till olika inköpare via kooperativet. Enligt Joaquim Correa de Souza Belo är det en hållbar produktion som under mycket lång tid har pågått i samklang med naturen.

Men nu är verksamheten hotad. Enligt Correa de Souza Belo riskerar utvinningsarbetarna att förlora sin försörjning när stora gruvbolag och storjordbruk gör anspråk på marken. Nyligen hittades till exempel en stor fyndighet med bauxit, som används för att utvinna aluminium, i ett av dessa områden.

– Regeringen vill upplåta våra områden för internationella storföretag och investerare, säger Joaquim Correa de Souza Belo.

Än så länge kan inte presidenten på laglig väg genomföra någon storskalig exploatering av utvinningsarbetarnas områden. För det krävs det två tredjedelars majoritet i senaten vilket han inte har. Dessutom har Brasilien undertecknat en rad internationella klimat- och miljöavtal, däribland Parisavtalet med globala mål för en akut klimatomställning och minskning av koldioxidutsläppen.

Trots det är läget allvarligt, enligt Joaquim Correa de Souza Belo. De som arbetar för utvinningsarbetarnas rättigheter blir ständigt utsatta för hot och trakasserier. Sedan Bolsonaro kom till makten arbetar en del av Brasiliens underrättelsetjänst med att bevaka människorättsorganisationer och fackförbund som CNS, enligt Joaquim.

Samtidigt utsätts fackliga organisationer, som hans egen, för våld, hot och trakasserier. För tre månader sedan blev en av hans kolleger mördad på kontoret i Manaus. I Brasilien leder inte alltid ett sådant mord till någon omfattande polisutredning och fallet har inte fått någon större uppmärksamhet.

– Mord på människorättsförsvarare på lägre nivå blir aldrig medialt uppmärksammade i Brasilien, konstaterar Correa de Souza Belo.

Han själv har också fått ta emot hot­. Senast för ett halvår sedan fick han ett anonymt brev med en uppmaning att han kunde dö om han inte var försiktig.

”Du håller på med saker du inte förstår och du kan få munnen full av myror”, stod det i brevet.

Joaquim Correa de Souza Belo har en tydlig bild av vilka som ligger bakom våldet och hoten, trots att de alltid är anonyma och utförs via ombud.

– Det är ett nätverk av gruvföretag som kontrakterar folk för att mörda och hota. Det har skett väldigt många mord, säger han.

Är du rädd att något ska hända dig?

– Man måste leva vidare. Vi skyddar oss genom kollektivt ledarskap och genom att flytta på oss när hoten blir för starka, säger han.

Fotnot: Sydamerika är den kontinent med flest angrepp på människorättsförsvarare i världen. Den 19 mars 2019 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter resolutionen A/HRC/40/11 som ett svar på ökningen av hot mot människorättsförsvarare i världen. Resolutionen betonar, bland annat, företags ansvar att respektera miljö- och människorättsförsvarares rättighet att utföra sitt arbete utan risk för hot och våld.

 

[1] https://www.globalwitness.org/en/campaigns/environmental-activists/at-what-cost/, ; https://www.business-humanrights.org/en/successful-globalization-is-only-possible-if-all-voices-are-heard-7-increase-in-attacks-on-defenders-damages-prospects-of-stable-equitable-future

[2] https://undocs.org/A/HRC/40/L.22/Rev.1