Thailändsk debatt efter Swedwatchrapport

Norges nationella kontaktpunkt (NKP) för OECD:s riktlinjer för multinationella företag har beslutat att gå vidare med de anmälningar som Swedwatch gjort tillsammans med flera andra civilsamhällesorganisationer. En anmälan är gjord för Aker BP och en för Aker ASA. I anmälningarna hävdar Swedwatch och de andra organisationerna att sammanslagningen mellan Lundin Energys norska olje- och gasverksamhet och det norska oljebolaget Aker BP kan få konsekvenser för mänskliga rättigheter.  Enligt den inledande utvärderingen avser NKP:n att undersöka om tillräcklig så kallad human rights due diligence utfördes i samband med affären. Enligt anmälningarna följdes inte OECD:s riktlinjer av Aker BP och den största aktieägaren Aker ASA vid affären.  Human rights due diligence är en process där ett företag identifierar, förebygger, lindrar och öppet redovisar hur de har agerat på fall där verksamheten påverkat mänskliga rättigheter. Detta har företag en skyldighet att göra enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.  Nästa steg är att NKP:n bjuder in parterna för dialog och medling för att hitta en lösning. Swedwatch välkomnar det här beslutet och ser fram emot att alla parter kommer att delta med målet att hitta en lösning.  “Vi ser fram emot att, tillsammans med Aker BP och Aker ASA, hitta en lösning som ligger i linje med OECD:s riktlinjer. Förhoppningsvis kan det här bidra till en större förståelse för vilket ansvar företag har när företagsverksamhet skadar lokalbefolkning”, säger Olof Björnsson, researcher på Swedwatch, som bevakat frågan i flera år och som även skrev rapporten Fuel for Conflict om det ansvar som banker och pensionsfonder med aktier i Lundin Energy har för påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till verksamheten i Sudan.  I anmälningarna skriver Swedwatch och de andra organisationerna att flytten av tillgångar till Aker BP gör att Orrön Energy (som är Lundin Energys nya namn) inte längre har tillräckliga medel för att gottgöra de som, enligt flertalet rapporter, drabbades av Lundin Energys aktiviteter i Sudan. NKP:s undersökning rör dock endast frågan om bolagen följt OECD:s riktlinjer i frågan om Human rights due diligence.  Bakgrund Mellan 1997 och 2003 letade Lundin Oil, som företaget hette då, efter olja i södra Sudan. Vid den tiden rasade ett inbördeskrig i landet. I november 2021 väckte en svensk åklagare åtal mot två företrädare för företaget. Åtalet rör medhjälp till grovt folkrättsbrott eftersom männen, enligt åklagaren, medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar i syfte att säkra bolagets oljeverksamhet. (Sedan 1997 har företaget bytt namn från International Petroleum Company till Lundin Oil, Lundin Petroleum, Lundin Energy och senast Örron Energy.)  Vid tidpunkten för Lundin Energys verksamhet i Sudan och åren kort därefter rapporterade många civilsamhällesorganisationer, inklusive Amnesty International, att allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter begicks i samband med oljeutvinningen. Den bilden stöttades av flera specialrapportörer från FN, som skrev att konflikten i Sudan hade förvandlats till ett krig om oljefälten och att oljeutvinningen hade allvarliga konsekvenser för civila.  I december 2021 tillkännagav Lundin Energy en sammanslagning med Aker BP, där Aker BP skulle ta över Lundin Energys huvudsakliga tillgångar; olje- och gasverksamheten i Norge. Som en del av överenskommelsen skulle alla kostnader och skadeståndsanspråk kopplade till aktiviteterna i Sudan stanna kvar hos Lundin. Men eftersom bolagets värde minskat dramatiskt efter affären menar de anmälande organisationerna att företaget inte längre har de medel som behövs för att ersätta de som drabbats.   Den 31 maj i 2022 anmälde Swedwatch tillsammans med sju andra civilsamhällesorganisationer köparen Aker BP samt bolagets största ägare, Aker ASA, för att inte ha följt de riktlinjer som OECD har antagit för att säkerställa att multinationella företag ska bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. OECD:s medlemsländer har förbundit sig att tillämpa riktlinjerna, som bland annat säger att företag ska respektera mänskliga rättigheter.  De nationella kontaktpunkterna (NKP:erna) är inrättade av OECD-ländernas regeringar för att främja OECDs riktlinjer och för att hantera anmälningar om misstänkta överträdelser mot riktlinjerna via en icke-juridisk klagomålsmekanism. Den norska kontaktpunkten är en oberoende expertpanel som utsetts av den norska regeringen. Den kan erbjuda medling och undersöka klagomål. Beslut fattade av NKP:n är inte bindande men sänder en stark informell signal.  Mer på samma tema Information om NKP och OECD:s riktlinjer på regeringens hemsida Tidigare Swedwatch-artikel om NKP-anmälan och relaterad pressrelase, där de två anmälningarna finns bifogade Swedwatch-rapporten Fuel for Conflict (2017) om det ansvar som banker och pensionsfonder med aktier i Lundin Energy har för påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till verksamheten i Suda...