I sorgens spår

Ett reportage i tidningen DN skildrar hur jakten på batterimetallen nickel har lett till stora skövlingar av regnskog och hot mot urfolk. Reportaget riktar kritik mot Volvo CE vars maskiner används i brytningen. Swedwatch kommenterar granskningen. "Det är en oerhört viktig, och skrämmande, granskning som DN gjort om nickelbrytning i Indonesien. Den visar också på vikten av bindande lagstiftning som säkerställer att leverantörer tar ansvar för att deras produkter inte medverkar till människorättskränkningar och miljöbrott", säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch. Brytningen av nickel i Indonesien innebär omfattande risker för människor och miljö. Det är ett välkänt problem  vilket gör att aktörer som vill bedriva affärsverksamhet i landet har en extra stor skyldighet att göra en så kallad due diligence – det vill säga noga kontrollera att verksamheten inte inverkar negativt på mänskliga rättigheter eller miljö. I DN:s reportage framgår att jakten på batterimetallen nickel på ön Halmahera har lett till att motsvarande 8 000 fotbollsplaner regnskog har avverkats och att ett av landets sista isolerade urfolk, hongana manyawa, enligt människorättsaktivister hotas av utplåning . DN:s kartläggning visar hur Volvo CE, med huvudkontor i Eskilstuna, under de senaste åren har sålt minst 90 maskiner – lastbilar, dumpers och grävmaskiner – till fyra entreprenörer som bryter nickel i dagbrott på Halmahera. Swedwatch har sedan 2018 haft dialog med Volvo om deras ansvar vid försäljning av tunga gruvmaskiner. Då handlade det om problematiska jadegruvor i Myanmar , där militärjuntan hade, och fortfarande har, betydande intressen. 2020 gjorde Swedwatch en uppföljande granskning , där vi bland annat ställde frågan vilka åtgärder Volvo vidtagit kring försäljningar i Myanmar, givet att miljöpåverkan och situationen för lokalsamhällen förvärrats i anslutning till gruvområdet, och att intäkter från utvinningen tydligt bidrog till konfliktdynamiker. Swedwatch lyfte återigen riskerna med att förlita sig på att lokala köpare säger sig efterleva Volvos Code of Conduct. DN:s reportage från Indonesien visar på liknande problem. Swedwatch uppmanar Volvo att stärka sitt due diligence-arbete, det vill säga det systematiska arbetet med att identifiera och förebygga risker och skador i värdekedjorna, som återkommande visat på stora brister. FN:s vägledande principer för hållbart företagande och EU:s kommande lagstiftning på området ställer krav på företag att integrera detta arbete i sina strategier och sin operativa verksamhet. Kraven är särskilt viktiga i högrisksektorer som gruvnäringen, där omfattande ingrepp i naturen kan få allvarliga konsekvenser för miljön, lokalsamhällen och urfolk. "Swedwatch är positiva till satsningar på svensk export, men Sverige och främjare av svensk export får inte vara naiva och tro att uppförandekoder räcker. Vi, och alla aktörer i högriskländer, vet att de inte räcker. Leverantörer måste ha kontroll på hela sin värdekedja. DN:s reportage visar att det uppenbarligen är svårt att åstadkomma detta på frivillig väg. Därför måste också den kommande EU-lagstiftningen, Corporate Sustainability Due Diligence Directive, vara bindande, och även slutanvändningen måste granskas. Ekonomisk vinst får aldrig övertrumfa mänskliga rättigheter eller skadlig miljöpåverkan", säger Alice Blond...