Rätten till en ren miljö: Vilket ansvar har företagen?

Uppdaterad 13:e juni

Rätten till en ren miljö antogs i höstas av FN:s råd för mänskliga rättigheter, och är särskilt viktig för människor som drabbats av miljöförstöring. Men vad innebär rättigheten för företag och stater? Inför Stockholm+50 har Swedwatch analyserat resolutionen. 

Mer om Swedwatchs aktiviteter under Stockholm+50 

50 år efter FN:s första miljökonferens, som hölls i Stockholm 1972, antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution om rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö. Även om den ännu inte antagits av FN:s generalförsamling, speglar rådets i stort sett enhälliga erkännande ett växande globalt intresse av att stärka staters och företags ansvar för de utmaningar som jorden står inför och som hotar de mänskliga rättigheterna; klimatförändringar, giftiga utsläpp och förlust av biologisk mångfald. 

”Resolutionen visar på den starka koppling som finns mellan miljö och mänskliga rättigheter. Om ett företag orsakar skada i miljön kommer det oundvikligen också att drabba människor. Det finns med andra ord ett ansvar hos företag för mänskliga rättigheter som nu blivit ännu tydligare, vilket är mycket välkommet”, säger Yayoi Lagerqvist, researcher på Swedwatch och huvudförfattare till analysen Safeguarding the Right to a Healthy Environment – the Roles of States and Business Actors.

Många företag gör redan idag en riskanalys över den negativa påverkan som företagets verksamhet kan ha på mänskliga rättigheter och miljö. Men ofta missas länken som finns mellan dem. Ett resultat av detta är att redan sårbara och marginaliserade grupper utsätts för negativ miljöpåverkan – grupper som ofta möter stora svårigheter att få gottgörelse. 

Ett fall som tas upp i analysen handlar om staden Arica i Chile, där människor påverkats av giftigt gruvavfall som dumpades utanför staden på 80-talet. Avfallet som exporterades från Sverige kom från företaget Boliden och skulle tas om hand av ett chilenskt företag, men blev liggande nära markytan. När fallet långt senare togs upp i svensk domstol prövades det aldrig slutligt i sak eftersom svensk lag tillämpades och därmed en tioårig preskriptionstid.

Om resolutionen antas i FN:s generalförsamling har den potential att utgöra ett rättighetsbaserat ramverk så att företag och stater kan ställas till svars för skada som de orsakat miljön och därigenom också människor. Resolutionen innebär också ett starkare skydd för människorätts- och miljörättsförsvarare. 

“Antalet våldsamma attacker mot individer och grupper som försvarar miljön och de mänskliga rättigheterna har eskalerat de senaste åren och det är därför viktigare än någonsin att företag uppfyller sina åtaganden”, säger Radiatu H.S. Kahnplaye, som arbetar för Swedwatchs partnerorganisation Green Advocates International.

Radiatu H.S. Kahnplaye deltog i en paneldebatt om rätten till en hälsosam miljö på ett sidoevent som Swedwatch arrangerade under FN:s miljökonferens Stockholm+50. Se en inspelning av eventet här.