2023-10-13
Välkommen på webbinarium om hållbar offentlig upphandling
Artikel
Den 24 november anordnar Swedwatch, EEB och ClientEarth ett gemensamt webbinarium om hållbar offentlig upphandling. Webbinariet fokuserar på praktiska aspekter av hållbar upphandling utifrån upphandlarens perspektiv, samt begränsningar och möjligheter i det rättsliga landskapet i EU och medlemsstaterna.
När: 24 november 2023, 10:00-12:00 CET, online
Tentativ agenda:
Inledning av ClientEarth, EEB och Swedwatch
Olika perspektiv på utmaningar för att uppnå hållbar offentlig upphandling:
- Stockholm fallstudie: Linda Scott Jakobsson, Stockholms regionfullmäktige
- Barcelona fallstudie: Carla Canal Rosich, Barcelona stad,
- Framtiden för EU:s lagstiftning om offentlig upphandling: Vad behöver förändras? Prof. dr. Willem Janssen, Utrecht University/Groningen University
Anmäl dig till webbinariet här!
Kontakter:
Logistik och registrering: Alessia Biasioli, alessia.biasioli@eeb.org
Frågor kring innehållet: Sofia Käll, sofia@swedwatatch.org
- Fokusområden: Offentlig upphandling
- Publikation: Artikel
Senast publicerat
Artikel
11 september, 2024
Liberia antar en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter
Liberia blir fjärde landet i Afrika att anta en nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter. Swedwatch och dess partnerorganisation Green Advocates International har arbetat för att integrera kvinnor i policyprocessen välkomnar handlingsplan...
Rapport
17 juni, 2024
Swedwatch uppmanar Systembolaget att intensifiera sitt hållbarhetsarbete
Ny rapport avslöjar usla arbets- och levnadsförhållanden på sydafrikanska vindlingar. Swedwatch uppmanar Systembolaget att utnyttja sin position som stor återförsäljare för att driva på en förändrin...
Artikel
13 juni, 2024
Resultatet i årets Barometer är tydligt – regeringen måste höja ambitionerna
Resultatet i årets Barometer är tydligt – regeringen måste höja ambitionernaSkynda på arbetet med hållbar upphandling, ställ högre krav på att statliga bolag inte bidrar till att mänskliga rättigheter eller miljö påverkas negativt och gör mer för att skydda människorättsförsvarare. Det är några av rekommendationerna till regeringen i årets upplaga av Barometern, där Swedwatch bidragit till kapitlet om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö.
Idag presenterar CONCORD Sverige, en plattform som samlar organisationer inom civilsamhället, granskningen Barometer 2024. Årets granskning är den nionde i ordningen och den mest omfattande hittills. Den innehåller 90 rekommendationer för hur regeringen bör växla upp arbetet med att genomföra de Globala målen.
Över 20 organisationer har granskat 24 politikområden inom sex tematiska områden, däribland jämställdhet, miljö- och klimaträttvisa och företag och mänskliga rättigheter. Varje område har betygsatts och resultatet är tydligt – regeringen måste höja ambitionerna. Bara på ett enda område har regeringen bidragit positivt till de Globala målen. På övriga områden har politiken bidragit negativt eller inte alls.
"När det gäller området företagsansvar ser vi att regeringen kan göra mycket mer. Inte minst när det gäller att skydda det viktiga arbete som människorätts- och miljörättsförsvarare gör. Regeringen måste våga vara obekväm, tydlig och kritisk när hot mot människorätts- och miljöförsvarare sker och när inskränkningar av civilsamhällets utrymme äger rum. Regeringen måste överhuvudtaget ge mänskliga rättigheter i arbetslivet mer utrymme i den bilaterala dialogen med länder", säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch. Swedwatchs rekommendationer (inom området företags ansvar för mänskliga rättigheter & miljö):✔️ Höj rösten till försvar för människorätts- och miljöförsvarareSveriges politik har ett fokus på synergier mellan handel och bistånd, men saknar samtidigt tydliga krav på att företag också måste respektera mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Regeringen måste bli bättre på att vägleda svenska företag i hur repressalier mot människorätts- och miljörättsförsvarare i värdekedjan kan förebyggas, till exempel via ambassader och bland annat genom nolltolerans mot attacker.✔️ Sluta sinka lagar om företagsansvar Svenska och europeiska företag måste respektera mänskliga rättigheter och miljö i sin produktion – i gruvor, på fabriksgolv eller jordbruk. Dessvärre bromsar och sinkar regeringen lagar och regler som ska garantera detta, som lagen om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö (CSDDD) där förslaget motarbetades av Sverige i EU:s ministerråd. ✔️ Skynda på arbetet med hållbar upphandling Offentliga myndigheter i Sverige respektive EU köper varor för 900 miljarder kronor respektive 2448 miljarder euro per år. Trots att det finns en färdig lagrådsremiss har varken den förra eller den nuvarande regeringen gått vidare med ett förslag att göra det obligatoriskt att ta hänsyn till miljö, klimat och mänskliga rättigheter vid offentlig upphandling. Regeringen har inte heller tagit några initiativ för att påverka en revidering av EU-direktivet om offentlig upphandling, trots att det behövs.✔️ Ställ ökade krav på statliga bolagDet finns flera exempel på hur svenska folkets pensionspengar genom AP-fonderna bidrar till negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö. I regeringens årliga rapporter om styrningen av de statliga bolagen är det svårt att utläsa om hållbarhetsfrågor diskuteras och vilka bolag som systematiskt utreder risker i sin verksamhet. Barometern 2024
2015 enades världens länder om de Globala målen i Agenda 2030 för att utrota fattigdom och uppnå hållbar utveckling. Barometern är civilsamhällets granskning av hur väl den svenska regeringen lever upp till att genomföra Agenda 2030. Samstämmig, d.v.s att alla olika politikområden strävar år samma håll, nationellt och internationellt är en grundprincip för att nå målen.
Barometern i siffror:
✔️22 organisationer har genomfört granskningen✔️50 organisationer ställer sig bakom rekommendationerna✔️24 politikområden har granskats och betygsatts✔️90 rekommendationer till regeringen
(...) regeringen måste överhuvudtaget ge mänskliga rättigheter i arbetslivet mer utrymme i den bilaterala dialogen med länder.
/ Alice Blondel, kanslichef, Swedwa...
Artikel
15 mars, 2024
Försvagad EU-lag om företagsansvar röstas igenom – Sverige avstod
Efter flera vändor röstade EU:s medlemsstater idag slutligen ja till ett kraftigt försvagat direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Swedwatch välkomnar att direktivet passerat en viktig slutinstans, men beklagar djupt den omfattade urvattning som den senaste tidens omförhandlingar resulterat i, och att Sverige avstod från att rösta.
EU:s medlemsstater röstade idag för direktivet om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), i ministerrådets förberedande organ COREPER. I den omförhandlade version som låg på bordet hade dock flera viktiga delar försvagats. Bland annat ska lagen endast gälla företag med fler än 1000 anställda och en årlig omsättning på över 450 miljoner euro, en höjning från tidigare 500 anställda och 150 miljoner. Enligt en preliminär uppskattning från organisationen SOMO innebär det i praktiken att endast cirka omkring 5400 – motsvarande 0,05 procent – av företagen i EU kan komma att omfattas.
"Vi välkomnar att direktivet röstades igenom, men det är svårt att glädjas när innehållet urvattnats på en rad viktiga områden. Att så få företag omfattas är en oerhörd urholkning av lagens syfte; att skydda miljön och människor vars rättigheter kränks i globala värdekedjor. Att Sverige inte ens kunde ställa sig bakom den här versionen är obegripligt", säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch.
Arbetet med att få till lagstiftningen har pågått i tre år. I december 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en politisk överenskommelse, och därefter återstod tekniska förhandlingar. När ärendet nyligen hamnade i det förberedande organet COREPER, aviserade några länder oväntat att de skulle avstå från att rösta, vilket i praktiken är att likställa med ett nej. För att säkra en majoritet har det belgiska ordförandeskapet under de senaste veckorna förhandlat fram en ny överenskommelse. Den text som länderna enats om idag behöver nu godkännande av EU-parlamentet.
Swedwatch har i flera år arbetat för att få på plats bindande EU-regler för företag, grundande på internationella ramverk och normer, när det gäller att identifiera och agera på risker som kan vara kopplade till företagens verksamhet, både när det gäller miljö och mänskliga rättigheter.
"Det finns oerhört stora problem i dagens värdekedjor; barnarbete, tvångsarbete, farliga miljöutsläpp och klimatpåverkan. Det är helt uppenbart att frivilliga riktlinjer inte räcker för att komma åt de här problemen. Dagen omröstning är ett steg i rätt riktning, men med tanke på hur få företag som ser ut att omfattas, kommer en stor del av problematiken att kvarstå", säger Alice Blondel.
BAKGRUND
Syftet med direktivet Corporate Sustainability Due Diligence är att skapa ett gemensamt ramverk för att motverka företags negativa påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Konkret handlar det om att företag måste kartlägga risker för exempelvis barnarbete och skogsskövling och agera för att motverka dessa risker. Det handlar också om att se till att människor som drabbats negativt av företags verksamhet har rätt till gottgörelse.
EU-kommissionen tog 2020 initiativ till att skapa en lag som reglerar företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. I februari 2022 presenterade kommissionen ett försenat men efterlängtat förslag till innehåll, och den 1 december 2022 antog ministerrådet en gemensam förhandlingsposition. Efter ett arbete inom åtta av parlamentets olika utskott under våren 2023 fanns till slut ett förslag som det röstades ja till i EU-parlamentet i juni 2023.
I december 2023 gjordes så slutligen en politisk överenskommelse inom EU i slutförhandlingen inom trilogförhandlingarna mellan kommissionen, rådet och parlamentet.
När direktivet formellt har antagits i EU ska det implementeras i Sverige och andra medlemsländer.
Läs mer h...
Artikel
13 mars, 2024
Tiden rinner ut – Sverige måste rösta ja till lagen om företagsansvar!
I en värld där 25 miljoner är fast i tvångsarbete, 160 miljoner barn arbetar och 2 400 träd huggs ner varje minut behöver vi reglera företags ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Ändå har Sverige tidigare aviserat att man tänker rösta nej till EU-direktivet CSDDD. Tillsammans med en lång rad andra aktörer från civilsamhället, akademin och fackföreningsrörelsen riktar Swedwatch en uppmaning till regeringen att rösta ja till kompromissen som nu ligger på bordet.
Ladda ner det fullständiga uttalandet här.
Över ett decennium har passerat sedan antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ändå visar studier att en majoritet av företag fortfarande inte tar aktivt ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sina globala värdekedjor.
Det är bland annat därför som EU-kommissionen år 2020 inledde ett arbete med att ta fram ett direktiv som reglerar företags ansvar och introducerar harmoniserade regler inom EU. Direktivet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), har förhandlats sedan dess, med alla möjligheter att introducera förändringar och hitta kompromisser. I december nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vanligtvis en ren formalitet, skulle ske i februari i år.
Men en omröstning har ännu inte hållits eftersom några länder i sista stund börjat vackla. Sverige är dock det enda landet som tidigare meddelat att man tänker rösta nej. Detta samtidigt som regeringen utmålar Sverige som ett föregångsland för hållbart företagande.
För oss, undertecknande organisationer, fackförbund och akademiker, är detta både djupt olyckligt och förvånande. Inte minst då det i Sverige och övriga Europa finns ett starkt stöd för direktivet från en bred grupp intressenter, däribland stora och små företag och flera näringslivs- och civilsamhällesorganisationer. Dessutom visar undersökningar att över 80 procent av befolkningen i EU vill se tydliga krav när det gäller företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö.
Utöver stödet från företag och civilsamhälle, publicerade flera FN-organ nyligen ett gemensamt brev för att uppmana EU:s regeringar att anta direktivet. Även svenska myndigheter, såsom Statskontoret och Institutet för mänskliga rättigheter, har påpekat bristen i svensk lagstiftning och därmed behovet av den här typen av direktiv.
I stället för att agera utifrån detta breda stöd, har Sverige valt att motarbeta en unik chans att introducera gemensamma spelregler för att hantera några av vår tids viktigaste utmaningar. När ett reviderat förslag nu ligger på bordet är det dags att regeringen visar kompromissvilja och handlingskraft. Det finns fortfarande en chans att få till ett direktiv som kommer spela stor roll för mänskliga rättigheter, miljö och sund konkurrens mellan ansvarsfulla företag. Vi uppmanar regeringen att ta den och rösta ja till direktivet.
Organisationer:
Swedwatch
Fairtrade Sverige
Naturskyddsföreningen
ForumCiv
Oxfam Sverige
Act Svenska Kyrkan
Union to Union
Diakonia
Amnesty Sverige
ActionAid Sverige
Plan International Sverige
Fonden för mänskliga rättigheter
Kristna Fredsrörelsen
Svenska FN-förbundet
Olof Palmes Internationella Center
IM, Individuell Människohjälp
PMU
Right Livelihood
Operation 1325
Kvinna till Kvinna
Barnfonden
Afrikagrupperna
IOGT-NTO Movement
Östgruppen
Svenska Västsaharakommittén
Jordens Vänner
Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm)
Latinamerikagrupperna
WaterAid Sverige
Fair Action
Erikshjälpen
Läkarmissionen
Ekobanken medlemsbank
Organisationen Fair Trade Återförsäljarna
Vänsterns Internationella Forum
KFUM Sverige
Praktisk Solidaritet
Svalorna Latinamerika
Svalorna Indien Bangladesh
Framtidsjorden
Fackförbund:
IF Metall
Finansförbundet
Vårdförbundet
Byggnads
SACO
Handels
Vision
Akademikerförbundet SSR
Fackförbundet ST
Akademiker:
Lin Lerpold, docent, Handelshögskolan i Stockholm
Cecilia Solér, Docent i marknadsföring vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Örjan Sjöberg, professor, Handelshögskolan i Stockholm
Deniz Kellecioglu, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
Frans Prenkert, professor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Shruti Kashyap, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Irene Molina, professor, Uppsala universitet
Emilene Leite, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Vojtech Klézl, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Lars-Gunnar Mattsson, professor em., Handelshögskolan i Stockholm
Karen da Costa, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
Håkan Rodhe, universitetslektor, Lunds universitet
Beatrice Crona, Professor, Stockholms Resilienscenter, Stockholms Universitet och Global Economic Dynamics & the Biosphere Academy Programme, Kungliga Vetenskapsakademin
Andréas Litsegård, universitetslektor vid Göteborgs universitet
Erik Andersson, docent, Göteborgs universitet
Eric Boyd, senior lecturer, Göteborgs Universitet
Duncan Levinsohn, universitetslektor, Handelshögskolan vid Jönköping University
Mikela Lundahl Hero, universitetslektor vid Göteborgs universitet
Övriga:
Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert
Theo Jaekel, människorättsjurist
&nb...