KAN FÖRETAG GÖRA PRECIS SOM DE VILL?
Företag ska följa de lagar och regler som finns där de är verksamma. Men är lagstiftningen svag, vilket är fallet i många tillverkningsländer, bör företaget ändå respektera mänskliga rättigheter och ta ansvar för hur det påverkar miljön. Trots det brister många i sitt ansvar för människor och miljö. Varför är det så?
Företag får inte bete sig hur de vill
Yttrandefrihet på fabriken – oavsett var den ligger
Tillverkar ett företag produkter i Bangladesh, Brasilien eller Turkiet, måste det ha koll på vad som gäller just där. Men företaget ska även respektera internationella överenskommelser och lagar, såsom FN:s regelverk om mänskliga rättigheter, oavsett den lokala lagstiftningen. I en del tillverkningsländer når lagarna nämligen inte upp till internationella standarder. I andra fall tillämpas lagarna inte i praktiken, kanske på grund av korruption eller bristande resurser.
Ta exemplet med rätten att bilda fackföreningar. Trots att den är fastslagen i internationell rätt, kränks den i många länder. I Bangladeshs lagar står det till exempel att arbetstagare har rätt att organisera sig – ändå händer det ofta att människor i landet som vill bilda eller gå med fackföreningar avskedas eller misshandlas.
Måste ha koll och bör kompensera
Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, bör företagen se till att deras verksamhet inte orsakar, bidrar till eller är kopplad till kränkningar av mänskliga rättigheter. De bör ha koll på varifrån materialen i deras produkter kommer, och hur människors rättigheter påverkas i tillverkningsprocessen, direkt såväl som indirekt – släpper företaget ut kemikalier i vattnet påverkas kanske inte bara de som arbetar på fabriken, utan även människor som bor i närområdet.
Om företaget upptäcker att det finns risk för eller att det förekommer människorättskränkningar i sin verksamhet eller hos sina leverantörer, bör det göra allt det kan för att minska risken eller se till att kränkningarna upphör. Om ett företag bidragit till att mänskliga rättigheter påverkats negativt, bör det se till att människorna som drabbats kompenseras. Det kan till exempel handla om ekonomisk ersättning eller att människor får tillbaka land som de har fråntagits. Dessutom bör företagen öppet redovisa risker och brister.
Ändå kränks människors rättigheter
Brister i praktiken
Många företag jobbar idag aktivt för att förbättra sin egen och sina leverantörers verksamhet, såväl som branschen de är verksamma inom. Trots detta, och trots lagar och principer, kränks människors rättigheter dagligen i globala leverantörsled. Det kan handla om reseföretag som inte hanterar frågan om tvångsarbete på anlitade hotell eller skokedjor som inte kontrollerar användningen av giftiga kemikalier i lädertillverkningen, för att nämna några exempel.
Ett av problemen är komplicerade leverantörskedjor – många företag har tusentals leverantörer, som i sin tur har underleverantörer, runt om i världen – vilket ställer stora krav på företagets hållbarhetsarbete. Ett annat problem är att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter inte är lag, utan just principer. Verkar det som att något företag inte beter sig som principerna säger, finns det ingen domstol som prövar fallen eller delar ut straff.
Från principer till krav
En tvingande lagstiftning skulle innebära att det gick att hålla företag ansvariga. Bindande regler som kräver att företag identifierar och agerar på risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter i sin verksamhet och värdekedja, en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD), diskuteras därför inom EU. Vissa europeiska länder, däribland Frankrike och Nederländerna, har redan antagit en liknande lagstiftning.
Läs på om företagets hållbarhetsarbete!
De flesta företag har en sektion om hållbarhet på sin hemsida och en del redovisar sitt arbete med miljö och mänskliga rättigheter i en hållbarhetsrapport eller hållbarhetsredovisning. Företag med fler än 250 anställda och en nettoomsättning över 350 miljoner kronor har till och med en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport. Men det som går att läsa på en hemsidan eller i en rapport ger inte alltid en heltäckande bild. Raka frågor via mail eller telefon till företaget som tillverkat varan, eller butiken som säljer den, är ibland är det bästa sättet att få tydliga svar på.
