Så tillverkas svenska fartyg i Kina

De svenska rederier som omfattas av Swedwatchs studie är Broström, Dönsötank/Donsö shipping, Furetank, Tarbit Shipping samt Tärntank. Av dessa är det endast Tärntank som svarat på de frågor Swedwatch ställt i samband med denna studie. De svenska rederiernas ovilja att svara på Swedwatchs frågor kan tolkas som att de inte fäster någon vikt vid eller saknar kunskap om de arbetsförhållanden som råder på de kinesiska varv som producerar deras fartyg.

Swedwatch har besökt två varv i Kina som producerar fartyg för svenska rederier. Undersökningen visar att de svenska fartygen produceras på ett sätt som bryter mot kinesiska lagar och regler om maximal arbetstid och bägge varven har i vissa fall löner som understiger lokala minimilöner. Det värsta är dock att många arbetsmoment är synnerligen farliga och att det trots detta saknas ordentliga säkerhetsrutiner.

Det finns ett A- och ett B-lag av arbetskraft på de undersökta varven. Ett A-lag bestående av varvets egna fast anställda arbetare med för Kina goda arbetsvillkor, betald semester och lediga helger. Ett B-lag av migrantarbetare från landsbygden, som arbetar under betydligt sämre villkor. Dessa anställs av mellanhänder som varven ingår avtal med.

Migrantarbetarna arbetar på årskontrakt utan möjlighet till fast anställning och får sämre betalt än de fast anställda. De arbetar sju dagar i veckan och arbetsdagen är tolv timmar lång, plus övertid när så krävs. Då migrantarbetarna ofta saknar bostad på orten tvingas de istället sova i salar med mycket låg standard.

På detta sätt minimerar varvet sina kostnader samtidigt som man avsäger sig ansvaret för de kontrakterade arbetarnas arbetstider, löner, sociala avgifter och försäkringar. Man får ett arbete utfört på en viss avtalad tid till ett pris som är lägre än det varit om varvet använt sig av egen fast anställd personal.