Det blev precis så illa som Swedwatch och andra aktörer befarat. Läckta dokumenten från EU-kommissionens interna konsultationer tidigare i veckan visade på att det så kallade Omnibusförslaget riskerar att urholka EU:s hållbarhetslagstiftning. I dag bekräftades detta när kommissionen nu officiellt presenterade ett förslag som försvagar företags ansvar och hotar EU:s åtaganden om klimatneutralitet och mänskliga rättigheter.

-Det här är oerhört allvarligt och utgör ett enormt hot mot mänskliga rättigheter och miljön. Kommissionen väljer nu att istället prioritera storföretagens intressen. Det här underminerar inte bara EU:s åtaganden om att ställa om till en klimatneutral samhällsekonomi och försvara mänskliga rättigheter – förslaget är dessutom framtaget utan transparens och offentlig granskning. Det går emot flera av EU:s grundläggande principer, inklusive respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling, säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch.

EU-kommissionens så kallad Omnibuslag innebär en översyn av flera centrala hållbarhetslagstiftningar – inklusive direktivet om företagsansvar för mänskliga rättigheter och miljö (CSDDD), direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) och taxonomiförordningen. Omnibusförslaget innebär omfattande försämringar av dessa.

Nedan följer en kort sammanfattning av några av de mest kritiska förslagen till ändringar gällande specifikt företagsansvar kopplat till mänskliga rättigheter och miljö:

❌ Begränsad tillgång till rättvisa – den nuvarande EU-gemensamma möjligheten att ställa företag till svars tas bort, vilket innebär att företag bara kan hållas ansvariga för brott mot CSDDD enligt nationella lagar. Det här riskerar att bevara dagens hinder för drabbade att kräva rättvisa och hindrar dem från att få stöd av civilsamhället eller fackföreningar när de vill driva rättsliga processer.

❌ Uppskjuten implementering – transponeringsprocessen, det vill säga att direktivet ska införlivas i nationell lagstiftning, skjuts upp med ett år från juli 2026 till juli 2027. Direktivet ska börja tillämpas av de största företagen från och med 2028 och vara fullt tillämpat 2029.

❌ Begränsat ansvar – företag behöver bara granska sina direkta leverantörer och undantas från att genomföra due diligence, analyser av risker för negativ påverkan gällande mänskliga rättigheter och miljö, på leverantörer med färre än 500 anställda. Det betyder att till exempel underleverantörer, verksamma i länder med bristande lagar när det gäller arbetsrätt och miljökrav, i de flesta fall kan undantas från granskning.

❌ Granskningar mer sällan – due diligence-processer blir en punktinsats vart femte år, istället för en löpande skyldighet.

❌ Minskad skyldighet att agera – företag behöver inte längre avsluta samarbeten med leverantörer som kränker mänskliga rättigheter.

❌ Försvagade intressentkrav – definitionen av vilka individer och samhällen som företag måste ta hänsyn till i sin due diligence process krymps. Det innebär att företag bara behöver konsultera de som direkt berörs av deras verksamhet vilket utesluter konsultation med till exempel lokalsamhällen som ofta drabbas indirekt, till exempel i form av förorenat vatten och försämrade odlingsmöjligheter.

❌ Svagare klimatkrav – kravet på att företag också måste efterleva sina planer för klimatomställning tas bort, vilket innebär att klimathandlingsplanerna blir reducerade till en skrivbordsprodukt.

❌ Mildare sanktioner – bötesbelopp kopplade till företags omsättning tas bort (fem procent av den årliga omsättningen), vilket urholkar den avskräckande effekten.

-Det är nu upp till EU-parlamentets ledamöter och EU:s medlemsstater att bekänna färg och stå upp för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Civilsamhället och progressiva företag har tydligt signalerat att de vill se en stark och fungerande lagstiftning – det är dags för svenska beslutsfattare att ta ställning mot förslaget och försvara EU:s hållbarhetslagar, säger Alice Blondel.