2015-02-11
Sparandet påverkar klimatet
Vi vet att det totala svenska sparandet på börsen bidrar till nästan lika mycket CO2-utsläpp som biffen, bilen och bostaden. Men sparfondernas klimatpåverkan är en blind fläck hos banker och fondförvaltare.
De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största ödesfrågor. Ett förändrat klimat drabbar hela klotet, men slår hårdast mot fattiga länder och människor som redan lever i utsatthet. Finansmarknaden behöver ställa om mot mer klimatsmarta investeringar för att klimatet ska stabiliseras. Svenskarnas sparfonder är en del i den omställningen.
Swedwatchs rapport ”Blir guldet till sand?” har granskat den praktiska klimathänsynen hos de tio största svenska privata kapitalförvaltarna; Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, SPP, AMF, Länsförsäkringar, Skandia, Danske Bank och Lannebo Fonder. Här finns hälften av det svenskregistrerade fondkapitalet placerat. Rapporten har undersökt hur klimatarbetet ser ut och hur det kommuniceras till kunderna. Resultatet visar att ingen av de granskade aktörerna kan redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan, eller har kommunicerat den typen av information till spararna. Enligt Swedwatchs egna klimatuppskattningar av 28 fonder för småsparare är det stora skillnader mellan utsläppen; 100 000 kr i en fond genererar två ton koldioxidutsläpp per år, samma summa investerad i en annan fond genererar åtta ton årligen.
Olika strategier i kombination med bristande transparens och avsaknaden av mätbara mål gör att det är omöjligt att ranka vilka aktörer som är mest klimatsmarta i sin långsiktiga fondförvaltning. De som trots det faller bäst ut i studien är SPP, Swedbank och Nordea som har processer för att integrera klimatet i den totala förvaltningen. SPP är ensamma om att utesluta klimatosmarta företag i alla sina fonder. Skandia, Nordea och Handelsbanken tillhandahåller mindre specialfonder med inriktning på klimatlösningar, men dessa fonder utgör endast en liten del av förvaltningen. Flera av de granskade aktörerna har påverkansdialog med företag, men delger ingen information om resultat.
Rapporten vittnar om ett engagemang bland förvaltarna, men konstaterar samtidigt att finanssektorns klimatarbete är outvecklat och svårt att överblicka. Det finns olika strategier för att ta hänsyn till klimatet i fondförvaltningen. Uteslutning av klimatbelastande företag är ett sätt, påverkansarbete och ägarinflytande ett annat och här går meningarna isär om vad som är mest effektivt. Investeringar i företag med klimatlösningar som grön energi och energieffektivitet är ett tredje sätt.
I rapporten rekommenderas kapitalförvaltarna att deklarera innehållet i alla fonder och redovisa sina klimatstrategier. Beslutsfattare uppmanas att införas krav på klimatanalys och handlingsplaner för hela fondförvaltningen, inte bara enskilda fonder. Sparare rekommenderas att kräva mer information från bankerna, så att de kan göra aktiva val, baserade på fakta.
Se även Fair Finance Guide, ett internationellt initiativ som granskar bankers åtaganden och policyer på hållbarhetsområdet.