Vingklippta rättigheter

Svenska handlare har prioriterat djurhållning och produktkvalitet framför arbetsvillkor. Rapporten ”Trapped in the Kitchen of the World” visar att migrantarbetare inom den thailändska kycklingindustrin exploateras och försätts i skuld.

Den globala konsumtionen av kyckling ökar snabbare än alla andra köttprodukter. Svenskarna följer trenden och Thailand är efter Danmark det land som exporterar mest förstekta filéer och annat bearbetat kycklingkött till Sverige. Produkterna når konsumenter via livsmedelsbutiker, restauranger och serveringar i offentliga miljöer som skolor och ålderdomshem.

I rapporten ”Trapped in the Kitchen of the World” har Swedwatch och Finnwatch (Swedwatchs finska motsvarighet) intervjuat 98 migrantarbetare från Kambodja och Myanmar, som arbetar för fyra thailändska kycklingföretag som exporterar till Sverige och andra EU-länder. Arbetarna vittnar om en rättslös tillvaro där de dagligen exploateras av arbetsgivare och rekryteringsagenter. I tre av fabrikerna framgår det att barnarbete förekommer. Situationen påminner om de senaste årens uppmärksammade larmrapporter om den thailändska fiskeindustrin där besättningar behandlas som slavar.

I den andra ändan av leverantörskedjan finns svenska företag och upphandlare. Swedwatchs intervjuer med sex av Sveriges största importörer och grossister för bearbetad kyckling (däribland Menigo, Martin&Servera och Findus) tyder på bristande analys och insikt om de kränkningar och övergrepp som migrantarbetarna utsätts för. Uppförandekoder finns men följs inte upp. Upphandlare på kommuner och landsting saknar rutiner för att ställa sociala krav och följa upp avtal vid inköp av kycklingprodukter.

Studien innehåller 18 rekommendationer. Privata importörer och grossister behöver genomföra riskanalyser och redovisa dem transparent, se till att underleverantörerna följer nationell lagstiftning (som ett minimum) samt genomföra fler tredjeparts-revisioner. Uppmaningen till upphandlare, och lagstiftande politiker, är att livsmedel som kyckling bör ses och behandlas som en riskkategori, inte bara vad gäller djurhållning och matsäkerhet som idag. Här finns goda exempel att lära av, såsom landstingens samarbeten för sociala krav vid upphandling av medicinsk utrustning.

Rapporten pekar även på att EU:s direktiv för ursprungsmärkning inte inkluderar bearbetade produkter, vilket innebär att thailändsk kyckling som vidareprocessats i, till exempel, Danmark kan märkas som ”dansk”. Det indikerar att mörkertalet för hur mycket thailändskt fågelkött som konsumeras i Sverige per år är stort.

”Trapped in the Kitchen of the World” är framtagen i samarbete med finska Finnwatch som gjort en motsvarande granskning av finska importörer och grossister. Rapporten innehåller även ett kapitel om kycklingprodukter producerade under egenvarumärken (EMV) som en del av ett större EU-samarbete.