Chokladens mörka hemlighet

Bakom chokladen står unga arbetare utan socialt skydd, dåligt betalt och jobbar med bekämpningsmedel utan att kunna skydda sig.

Kakaon till den du choklad du äter är ofta odlad av arbetare som lever under mycket svåra förhållanden. Arbetarna saknar socialt skydd, får mycket lite betalt och jobbar bland annat med bekämpningsmedel utan att kunna skydda sig. En stor del av arbetsstyrkan utgörs ofta av barn och ungdomar som jobbar under samma förhållanden som de vuxna. Chokladföretagen kan ännu inte garantera att deras chokladprodukter tillverkats utan barn- och tvångsarbete. Detta visar en studie som SwedWatch genomfört i samarbete med Lutherhjälpen i Elfenbenskusten och Ghana.

Undersökningen visar att chokladföretag verksamma i Sverige, Kraft Food, Nestlé och Cloetta Fazer, inte kan garantera att deras produkter tillverkats på ett sätt som respekterar de mänskliga rättigheterna. Förhållandena för både odlare och arbetare är värst i Elfenbenskusten.

Kraft Food står bland annat bakom de kända chokladmärkena Marabou, Toblerone, Twist, Dajm och Japp. Cloetta Fazers säljer bland annat märkena Dumle, Kexchoklad, Geisha och Plopp, medan Nestlé marknadsför After Eight, Kit Kat och Smarties. En grundläggande orsak till att arbetskraften på kakaoodlingarna är så utsatt beror på att odlarna får för lite betalt för sin kakao. Detta slår hårt mot både odlare och arbetare. Närmare 90 procent av all kakao som produceras i Elfenbenskusten odlas av småbrukare, vars odlingar är mindre än fem hektar. Situationen i Ghana är likartad. Lönsamheten är mycket låg. Priset på kakaobönor har sjunkit drastiskt sedan 1980-talet och uppgår numera endast till en fjärdedel jämfört med för 20 år sedan. En av de strategier som kakaoodlarna använder för att försöka överleva krisen är att pressa priset på arbetskraften så mycket som möjligt.

Några av de största problemen som SwedWatch har funnit är följande:

Skadligt barnarbete
Så kallat skadligt barnarbete förekommer främst i odlingar på Elfenbenskusten, men även i Ghana. Detta är dock en politiskt mycket känslig fråga och internationella rapporter och organisationer ger olika skildringar av detta fenomen. Både Elfenbenskusten och Ghana har ratificerat ILO-konvention 182, där länderna förbinder sig att se till att barn inte arbetar med sysslor som riskerar att förstöra deras hälsa. Enligt en nyligen genomförd undersökning så finns det drygt 200 000 barn och ungdomar som arbetar under farliga förhållanden i Elfenbenskusten.

Trafficking av barn, ungdomar och vuxna
Människohandel- och smuggling till kakaoodlingar i både Elfenbenskusten och Ghana förekommer. Arbetarna kommer främst från grannländerna Burkina Faso och Mali. Den vanligaste formen av rekrytering i SwedWatchs undersökning var dock att representanter från odlingarna skötte hela transportkedjan. Den låga levnadsstandarden i grannländerna och behovet av att skaffa inkomster åt både sig själva och sina familjer är den främsta anledningen till att barn och ungdomar söker arbete på kakaoodlingarna.

Migrantarbetarnas utsatthet
Majoriteten av arbetarna på kakaoodlingarna i Elfenbenskusten är utländska medborgare, främst från Burkina Faso och Mali. De saknar oftast formellt uppehållstillstånd i landet, vilket gör dem mycket utsatta. Vidare försvårar detta även kravet på att ge dem formella anställningskontrakt. Den väpnade konflikten i Elfenbenskusten har ytterligare förvärrat deras situation.

Tvångsarbete
Det vanligaste sättet att hindra arbetare att lämna en egendom är helt enkelt att de inte får lön förrän efter ett år, vilket gör att de inte vill eller kan lämna odlingen, även om de behandlas illa. Flera arbetare som intervjuats av SwedWatch uppger att de straffats på olika sätt när arbetsgivaren inte har varit nöjd med dem. Bland annat har arbetsgivare vägrat att ge mat till personer som har varit sjuka.

Bekämpningsmedel
De odlare och arbetare som intervjuats uppger att de inte har fått någon utbildning i att hantera bekämpningsmedel. En stor del av arbetarna berättar att de använder bekämpningsmedel utan någon skyddsutrustning alls, det vill säga utan handskar och ansiktsskydd. Detta leder till både akuta olyckor och kroniska förgiftningsskador.

Löner som inte går att leva på
Arbetarna uppger själva att deras största problem är den låga ersättningen som gör att de inte kan försörja sig och sina familjer. SwedWatchs undersökning visar dessutom att arbetsgivarna ofta betalar ut en lägre lön än vad som avtalats från början.

Vad gör chokladföretagen?
De chokladproducenter som verkar i Sverige deltar främst i diskussionen om hur arbetsförhållandena ska kunna förbättras på kakaoodlingar i Västafrika genom sin branschorganisation CAOBISCO. Denna organisation är i sin tur en av parterna som är drivande i att ta fram ett väl förankrat kontroll- och certifieringssystem för kakaoproduktionen. Starten för detta kontroll- och certifieringssystem har dock skjutits upp till den 1 juli 2008. För närvarande saknar den svenska chokladindustrin i stort kontroll över förhållandena på kakaoodlingarna.