vad-kostar-din-troja

(O)medvetet mode

Vad ryms i de 249 kronor du betalade för din tröja, och hur har den blivit till?

»Man tänker väldigt lite på hur de som tillverkat tröjan lever. Man skulle ju vilja att de har det bra.«

Berkan

Tröjan som du köpte på en svensk klädkedja är kanske gjord av indisk bomull, som vävts till tyg och sytts ihop i Bangladesh med tråd från Kina. Den har skapat arbete och inkomster, men förmodligen har mycket vatten och kemikalier använts i tillverkningen och smutsigt vatten från produktionen kan ha förorenat vattendrag. Och personen som sydde ihop tröjan har förmodligen inte en lön som går att leva på.

En industri under press

Klädföretag spelar en dubbel roll i världen. De skapar jobb som möjliggör utveckling för länder och människor. Samtidigt får företagen ibland kritik för att pressa ned inköpspriserna, vilket kan leda till att textilarbetarnas löner och arbetsförhållanden blir lidande.

vad-kostar-din-troja-bild1

Produktionsmål ej uppnått. Långa arbetsdagar är vardag för textilarbetare i Bangladesh. I den här fabriken används bestraffande skyltar för att höja tempot i produktionen.

Made in Bangladesh

Löner som inte går att leva på  

Låglönelandet Bangladesh är en av världens största klädtillverkare. Textilarbetarna är oftast kvinnor och unga tjejer som lämnat livet på landsbygden för att arbeta på fabriker i större städer. Jobben ger kvinnorna egna inkomster, och under de senaste 20 åren har textilarbetarnas situation förbättrats på flera sätt. Men de allra flesta har fortfarande inte löner som täcker deras grundläggande behov, och psykisk och fysisk misshandel är vanligt på arbetsplatserna. Låga löner tvingar dessutom kvinnorna att jobba långa dagar. 

Farlig arbetsmiljö

År 2013 rasade den stora fabriksbyggnaden Rana Plaza i Dhaka, där kläder för den europeiska marknaden tillverkades. Mer än 1000 människor omkom och nästan dubbelt så många skadades. Trots att arbetstagare hade vittnat om sprickor i byggnaden, hade de inte åtgärdats. Efter katastrofen gick klädföretag, fabriker, fackföreningar och regeringar ihop för att öka säkerheten i Bangladeshs fabriker, vilket lett till förbättringar men fortfarande kvarstår mycket arbete för att textilarbetarna ska ha trygga arbetsplatser.

Svårt att påverka

Ett grundläggande problem i Bangladesh är att textilarbetarna har svårt att påverka sin arbetssituation, vare sig det gäller säkerhet, lönenivåer eller arbetsvillkor. Många vill inte att arbetstagarna organiserar sig fackföreningar, trots att det är en mänsklig rättighet. De som ändå gör det riskerar att misshandlas, avskedas och till och med mördas. 

Barnarbete fortfarande ett stort problem

Under 1990-talet blev det känt att barnarbete förekom på fabriker som tillverkade skor och kläder åt stora, internationella företag. Sedan dess har många olika aktörer arbetat för att få till en förändring, men barnarbete är fortfarande ett stort problem i textilindustrin. Det antas vara vanligare hos underleverantörer som anlitas när fabrikerna inte hinner med sina beställningar, eller där tyget färgas, tråden spinns och bomullen odlas. En grundorsak till barnarbete är föräldrarnas låga löner.

De låga lönerna tvingar inte bara barn till arbete utan påverkar barns rättigheter också på andra sätt, som till exempel deras rätt att gå i skolan, deras rätt att vara med sina familjer och deras rätt till den levnadsstandard som behövs för deras utveckling.

Lär dig mer om:
Mat
Mobiler
Resor

Om våra chefer visste att vi träffade en fackförening så skulle de sätta upp omöjliga produktionsmål, misshandla oss fysiskt och psykiskt om vi inte skulle nå upp till dem och sparka oss inom en månad.
/Farida, hjälpreda till en skräddare

Kvinnor ofta särskilt utsatta

Textilindustrin omsätter biljoner dollar och sysselsätter miljontals kvinnor världen över. Jobben innebär en möjlighet för många kvinnor att ta sig ur fattigdom och att sätta sina barn i skolan. Samtidigt är psykisk och fysisk misshandel på arbetsplatsen vanligt och lönerna är låga och går inte att leva på, vilket tvingar kvinnorna till övertidsarbete. Ett annat vanligt problem är sexuella trakasserier och många drar sig för att göra en anmälan av rädsla för att förlora jobbet. 

En annan bransch där kvinnor är extra utsatta och utgör en majoritet av arbetsstyrkan är elektronik. I Swedwatch-rapporten Toxic Tech kan du läsa om hur fabriksarbetare på Filippinerna utsätts för stora risker när de exponeras för skadliga kemikalier vid produktionen av mobiler och laptops. 

Jag har ont i benen och armarna. Min mamma har inte råd att köpa mat till oss eller betala för min behandling. Jag vill springa och leka men jag orkar inte.
/Lily 10 år, dotter till en textilarbetare i Dhaka

vad-kostar-din-troja-bild2

Lily är tio år och bor i Dhaka, Bangladesh. Hon lider av reumatisk feber. Lilys mamma arbetar på en textilfabrik och hennes lön räcker inte till att betala för den vård Lily behöver.

Mer om medvetet mode

Från Swedwatch:
Rapporten 44 Barn handlar om barn till föräldrar i textilindustrin och rapporten Power of the Voice om vad stora svenska klädföretag gör för att textilarbetare i Bangladesh ska kunna organisera sig fackligt.

Från andra organisationer:
Fair Action har gjort ett flertal granskningar om de sociala villkoren för de som syr våra kläder och tillverkar våra skor. På Naturvårdsverket hemsida finns information om hållbara textilier. Hos Sveriges Konsumenter hittar du tips för mer hållbar klädkonsumtion

En t-shirts resa

Alla varor har en leverantörs­kedja. Kedjan beskriver hur varan blir till, från råvara till färdig produkt. Vilka risker kan ha förekommit vid tillverk­ningen av din t­-shirt? Klicka på siffrorna nedan för att läsa mer.

karta
Bomullsfältet

En t­-shirt är ofta gjord av bomull. I flera länder där bomull odlas, som i Indien, Pakistan, Uzbekistan och Turkmenistan, förekommer tvångsarbete och barnarbete. Odlingen kräver stora mängder vatten och ofta används bekämpningsmedel som kan förorena mark och vattendrag. Det är en fara både för bönderna och för de som bor i området.

Spinneri och väveri

Bomullen ska göras till tråd och garn, för att sedan vävas eller stickas till tyg. Detta görs i bland annat Kina, Pakistan, Indien, Bangladesh och Turkiet. Studier från södra Indien har visat att tjejer under 18 år kan arbeta 60 timmar i veckan eller mer i farliga arbetsmiljöer och tvingas till övertidsarbete och nattskift. Många utsätts för förnedrande behandling av överordnade och får inte röra sig fritt på sin fritid.

En t-­shirt är ofta gjord av bomull. I flera länder där bomull odlas, som i Indien, Pakistan, Uzbekistan och Turkmenistan, förekommer tvångsarbete och barnarbete. Odlingen kräver stora mängder vatten och ofta används bekämpningsmedel som kan förorena mark och vattendrag. Det är en fara både för bönderna och för de som bor i området.

Färgning och ytbehandling

Tyget ska färgas och kanske få andra egenskaper, som att vara motståndskraftigt mot smuts och väta och inte krympa i tvätten. Kanske trycks eller broderas också olika mönster eller text. I detta steg används mycket kemikalier. Brist på ordentlig skyddsutrustning, ventilering och brandsäkerhet är risker som identifierats. Om vattnet som använts inte renas, uppstår nya risker. I många produktionsländer är vattendrag så förorenade att människor riskerar att bli sjuka och förlora viktiga inkomstkällor.

Skrädderi

Tyget ska klippas till och sys ihop till ett färdigt plagg. De kläder vi köper i Europa kommer framförallt från Kina, Bangladesh, Vietnam och Indien - länder där det är vanligt med låga löner, långa arbetsdagar, fysisk och psykisk misshandel och kränkningar av rätten att organisera sig och förhandla kollektivt.

Transport och lager

Mellan alla steg i kedjan ska varorna transporteras och hållas i lager, och sen skickas till affärer och kunder. I transportsektorn finns förutom klimatpåverkan andra risker såsom trafficking, tvångsarbete, låga löner och dåliga arbetsvillkor, brist på kollektivavtal, bristande säkerhet och korruption.

Illustration: Josefin Herolf

Vad du kan göra och vad företag får göra