Smaklig måltid
Chicken nuggets med tvångsarbete och skogsskövlad glass? I det vi äter och dricker gömmer sig många risker för människor och miljö.
»Det är svårt välja rätt. Jag tänker på miljö och djur när jag handlar, men vad är egentligen bra för miljön?«
Semira
Det här med vad vi stoppar i oss är inte alltid så lätt. Vad är egentligen bra för oss, för andra och för miljön? I mataffären eller på restaurangen kan det ibland kännas hopplöst: hur stort är klimatavtrycket från tomaten och hur har bönderna som odlat sockerärtorna haft det? Vi kan inte sluta äta, men med lite mer kunskap i ryggen kan vi ifrågasätta och ställa krav.
Många munnar att mätta
Jordens befolkning växer och därmed behovet av mat. Situationen har gjort att vissa stater och företag exploaterat stora markområden i andra och ofta fattigare länder för att producera livsmedel för export. Samtidigt växer befolkningarna i de fattigare länderna mest och har ofta svårast att få maten att
räcka till.
Vatten en bristvara
Odling och processande av livsmedel innebär också flera andra risker för människor och miljö. Livsmedel står för 70 procent av all vattenkonsumtion i världen, och vatten är en bristvara på många håll. Bristen kan medföra både hälsoproblem och konflikter. Det används också mycket gödningsmedel och kemikalier i jordbruket, som kan riskera att förstöra djurliv och slå ut fiske om det rinner ut i vattendrag.
Skövling av skog
Expansion av jordbruk och stora plantager är också en huvudorsak till att världens tropiska skogar skövlas. Avskogning är en viktig orsak till klimatförändringarna, som leder till att extrema väderhändelser som skyfall, torka och stormar blir vanligare. För människor som arbetar i livsmedelsindustrin finns det också flera risker, som hälsorisker med kemikalieanvändning i odlingar, dåliga arbetsvillkor, tvångsarbete och barnarbete.
Skövlad glass köpt för dina sparpengar?
Palmolja finns i mängder av produkter som vi stoppar i oss. I en granskning år 2017 visade Swedwatch hur regnskogar på Borneo skövlades, för att ersättas av palmoljeplantager, utan ursprungsfolkens samtycke. Människor som försökte förhindra företagens verksamhet riskerade sina liv.
Goda grejer som kan ha en problematisk historia
Avokado och sparris
Grödor som avokado och sparris kräver mycket vatten och odlas ofta i områden där just vatten är en bristvara, som Peru och Chile. I Peru har en ökad global efterfrågan på avokado och sparris skapat både ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen, men samtidigt lett till en akut vattenkris för lokalsamhället. I ökenområdet i södra Peru används ca 90 procent av grundvattnet till exportjordbruket och lokalbefolkningen har bara tillgång till vatten under några timmar varje vecka.
Förutom en brist på dricksvatten och vatten till egna odlingar, har lokalbefolkningen drabbats av hälsoproblem, som diarréer och järnbrist, på grund av att vattenkvaliteten har försämrats. Konkurrens om vattnet har även lett till våldsamma konflikter och människorättsförsvarare som rapporterat om problemen har blivit hotade och trakasserade. Läs mer om vattenproblematiken i Swedwatchs rapport Till den sista droppen.
Kyckling
Kyckling från Thailand kan hittas i färdigmat, på restauranger och i skolmatsalar. År 2015 intervjuade Swedwatch migrantarbetare från Kambodja och Myanmar som arbetade på thailändska kycklingfabriker. De berättade att de tvingats betala stora summor till rekryteringsfirmor och arbetsgivare för att få jobb i Thailand, och på så sätt hamnat i en skuldsituation – så kallat skuldslaveri.
Många hade blivit fråntagna sina pass och fick inte röra sig fritt. Olagliga löneavdrag, misshandel och barnarbete förekom också.
Svenska företag och myndigheter som köpte kyckling från Thailand hade då inte den koll som de borde. Idag arbetar flera livsmedelsföretag tillsammans för att säkerställa att rättigheterna respekteras, bland annat genom dialog med lokala organisationer som arbetar för migrantarbetares rättigheter. Många myndigheter har också börjat titta särskilt på risker i matproduktionen.
Omkring 8 miljoner människor i världen är fast i skuldslaveri och liknande förhållanden som för arbetarna i thailändska kycklingfabrikerna har upptäckts i andra branscher som fruktindustrin och fiskeindustrin.
Kaffe och te
Hårda arbetsförhållanden med bland annat långa arbetsdagar, låga löner och en fysisk tung arbetsmiljö är vanligt på kaffeplantagen i Brasilien, Vietnam och Colombia och de andra stora producentländerna. Vid skördetid anlitas säsongsarbetare, ofta fattiga migrantarbetare som arbetar informellt och under slavlika förhållanden. Studier av säsongsarbetande i Brasilien och Guatemala visar dessutom att kvinnor får betydligt mindre betalt än män.
Användningen av starka bekämpningsmedel är ett annat omfattande problem och studier som gjorts på brasilianska kaffearbetare visar på ökande fall av cancer och missbildningar och en stigande själmordsstatiskt som misstänks vara kopplad till kemikaliernas påverkan på nervsystemet.
Arbetssituationen på teplantager i Kina och Indien, och i andra stora te-producentländer, liknar den på kaffeodlingar. Teodlingar skiljer sig dock åt i att de har fler anställda året runt, och de flesta av dem är fattiga och outbildade kvinnor. På teplantager i Indien är det vanligt att kvinnorna bor på plantagerna och att plantageägarna står för logi och mat, men standarden är ofta usel och lönen ett par dollar om dagen. I grannlandet Bangladesh är situationen liknande men lönerna ofta ännu lägre – under en dollar för arbete från tidig morgon till dess att solen går ner.
Palmolja
Palmolja finns i mängder av produkter som vi äter, som kakor, choklad, frukostflingor och glass. I Indonesien och Malaysia har regnskog skövlats och ersatts av oljepalmsplantager. Avverkningen har inneburit en stor klimatpåverkan för världen och begränsat ursprungsfolks möjligheter att försörja sig på det som skogen har att ge. Samtidigt har de inte alltid fått ta del av inkomsterna från palmodlingarna.
I en granskning som Swedwatch gjorde 2017 visade det sig att regnskogar skövlats på Borneo utan
ursprungsfolkens samtycke – trots att det behövs enligt internationell rätt. Intervjuade berättade hur bulldozers kom in och började röja deras mark utan förvarning, och att människor som försökte protestera eller förhindra företagens verksamhet riskerar sina liv. Granskningen slog fast att svenska banker som investerat i bolag som har palmoljeplantager på Borneo eller som importerar palmolja till Sverige, inte hade tillräcklig koll på hur ursprungsfolkens liv och skogar hade påverkats. Bankerna hade inte heller satt tillräckligt mycket press på företagen att ge tillbaka mark och kompensera ursprungs folken för den skada som skett.
Kakao
Kakao är den huvudsakliga inkomstkällan för cirka 6 miljoner jordbrukare runt om i världen. Odlingarna i Västafrika, där 70 procent av världens kakao odlas, utgörs av små familjeägda gårdar och många odlare tjänar bara 2-4 kronor om dagen. På grund av utbredd fattigdom har odlingarna i Västafrika länge präglats av barnarbete, ofta under mycket svåra förhållanden.
Tvångsarbete och trafficking av barn från omkringliggande länder är vanligt. Vissa barn har kidnappats eller sålts av sina föräldrar till människohandlare, och hamnar i tvångsarbete på odlingar. Det förekommer att plantageägare köper barnen och inte tillåter dem att lämna odlingen innan barnet har arbetat av inköpssumman. Barnen får sällan lön utan tvingas arbeta långa dagar och under hårda förhållanden. Barnarbete förekommer också på kakaoodlingar i Brasilien, Nigeria och flera andra länder. Delar av kakao- och chokladindustrin har kommit överens om att utrota den exploaterande formen av barnarbete, men mycket arbete kvarstår.
