2017-04-27
Svenska ägare brister i agerande mot Lundin Petroleum
Trots anklagelser om övergrepp mot civila i Sudan, investerar svenska banker och AP-fonder miljarder i Lundin Petroleum. Investerarna brister i ansvar enligt internationella riktlinjer.
Alla företag har ett ansvar att respektera mänskliga rättigheter i sin affärsverksamhet. För investerare omfattar detta ansvar även företagen de investerar i. Rapporten ”Fuel for conflict” undersöker hur banker och pensionsfonder agerat på anklagelser om att Lundin Petroleum (tidigare Lundin Oil) – som de investerat miljarder av sina kunders pengar i – bidrog till att tusentals människor dödades eller tvingades fly till följd av bolagets närvaro i södra Sudan mellan 1997 och 2003. Kampen om oljeresurserna fick stor betydelse för det brutala inbördeskrig som då skakade landet.
Granskningen visar att samtliga investerare i rapporten har brustit i ansvar. Enligt de internationella riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter som de säger sig följa, ska investerare göra risk- och konsekvensanalyser av bolag de investerar i och utnyttja sitt inflytande för att påverka företaget att i sin tur ta ansvar. Den vanligaste åtgärd investerarna vidtagit har varit att upprätta en dialog med Lundin. Dialogerna har dock inte bidragit till några konkreta resultat för de människor som drabbats, trots att vissa av dem varat i mer än tio år.
I rapporten uppger flera investerare att bevismaterialet mot bolaget inte är tillräckligt. Det trots omfattande och trovärdig information kring oljeindustrins kopplingar till människorättskränkningar i Sudan, bland annat från FN-rapportörer och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch.
Att ingen av aktörerna agerat mer kraftfullt på anklagelserna mot företaget reser frågor kring hur de bedömer sina investeringars påverkan på mänskliga rättigheter. Vid Lundins årsstämma 2012 uppstod en möjlighet för investerarna att få mer klarhet i frågan. Då föreslog Folksam att en oberoende utredning skulle tillsättas, som skulle klargöra effekterna av bolagets verksamhet i Sudan. Men bara två av investerarna i rapporten röstade för förslaget.
Idag har de sju bankerna och AP-fonderna totalt 3,6 miljarder kronor investerade i Lundin Petroleum. Många hade investeringar i företaget när det var verksamt i Sudan, och alla utom en har de senaste åren varit bland företagets största aktieägare.
Lundin har aldrig medgett att verksamheten bidrog till negativ påverkan på mänskliga rättigheter i Sudan. Tvärtom, hävdar företaget, bidrog det till fred. Sedan 2009 finns Lundin inte längre kvar i landet, men det utgör inget skäl för investerare att inte agera. Enligt de riktlinjer de säger sig följa bör de ändå verka för gottgörelse åt de som drabbades.
Rapporten rekommenderar bland annat investerarna att:
• Genomföra risk- och konsekvensanalyser för sina investeringar i Lundin med fokus på konsekvenserna av verksamheten i södra Sudan mellan 1997 och 2003. De bör även offentligt redogöra för sina åtgärder och resultaten av analysen i enlighet med principen ”know and show” i FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs).
• Agera på resultaten från analysen och adressera all negativ påverkan på mänskliga rättigheter som uppstått som ett resultat av Lundins verksamhet i Sudan mellan 1997 och 2003, och därefter använda sitt inflytande att uppmuntra Lundin att agera i enlighet med UNGPs genom gottgörelse eller andra åtgärder.
• Kräva transparens och samarbete från Lundin när de utvärderar och adresserar negativ påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till bolagets verksamhet i Sudan, antingen i en risk- och konsekvensanalys eller genom en oberoende utredning.