Med sin stora köpkraft har stat, kommuner och landsting ett särskilt ansvar att se till att det som köps in är hållbart producerat. I förlängningen kan dessutom krav från offentliga köpare leda till bättre arbetsvillkor och förhållanden i globala leverantörskedjor. 

Många högriskprodukter 
Offentliga myndigheter inom EU upphandlar produkter och tjänster – allt från datorer och livsmedel till möbler och byggnadsmaterial – till ett årligt värde av över två triljoner euro. Många av de varor som upphandlas tillverkas, odlas och utvinns i länder där riskerna för svåra arbetsvillkor och kränkningar av mänskliga rättigheter är stora.

Upphandling kan fungera som en hävstång
Genom att ställa krav på mänskliga rättigheter och miljö och arbeta aktivt och strategiskt med uppföljning av sina leverantörer kan upphandlande myndigheter bidra till bättre förhållanden och minskade risker i hela leverantörsledet. Vikten av hållbar offentlig upphandling är också något som framhålls i FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och i Agenda 2030, mål 12.7.

Brister i praktiken
Även om EU-direktivet (2014/24/EU) om offentlig upphandling omfattar förväntningar på upphandlande myndigheter att ta sociala och miljömässiga hänsyn i sina upphandlingar, är det relativt få myndigheter som arbetar effektivt och strategiskt med att ställa krav. Ofta saknas resurser och kunskap, eller politisk vilja. Från leverantörernas perspektiv kan prispress från offentliga inköpare innebära ett minskat budgetutrymme för att införa rutiner och åtgärder för bättre arbetsvillkor.

Läs mer om Swedwatchs ståndpunkter 👇🏽

Våra andra fokusområden: 

Ansvarsfull användning av naturresurser

Hållbara och rättvisa värdekedjor

Rättighetsbärare och ett utökat civilsamhälle

Coordinator Public Procurement

Sofia Käll