2019-03-19
Lundin Petroleums ägare bör verka för gottgörelse
Artikel
Företrädare för Lundin Petroleum misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott. Men trots stora rubriker är offren osynliga i debatten. Vid bolagets årsstämma bör ägarna visa ansvar och verka för att drabbade får upprättelse. Det skriver Swedwatch tillsammans med Amnesty och PAX och i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Den 29 mars samlas ägare i Lundin Petroleum till årsstämma. Samtidigt närmar sig den brottsutredning som svenska åklagare bedrivit mot företrädare för företaget sitt nionde år. Styrelseordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter misstänks för medhjälp till grovt folkrättsbrott, brott som ska ha begåtts mellan åren 1997 och 2003 när företaget letade efter olja i Sydsudan (dåvarande södra Sudan). Vid den tidpunkten skakades landet av ett inbördeskrig som enligt flera bedömare, däribland FN-rapportörer, underblåstes av oljeföretagens närvaro.
Bland företagets största ägare finns inte bara svenska, utan även nordiska och amerikanska investerare. Inför Lundin Petroleums bolagsstämma har alla ägare chansen att ta sin del av ansvaret för de människor som fortfarande lever med sviterna av konflikten i Sudan. Vi uppmanar alla ägare i Lundin Petroleum att:
• Verka för att en oberoende utredning tillsätts med syfte att utröna omfattningen av Lundin Petroleums påverkan på civilbefolkningens
mänskliga rättigheter i nuvarande Sydsudan. En sammanfattning av utredningens resultat bör göras offentlig, i enlighet med kraven på öppenhet i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
• Med utgångspunkt i denna utredning ta sitt ansvar enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter genom att påverka Lundin Petroleum att säkerställa att drabbade får tillgång till gottgörelse och
upprättelse.
• Agera för att Lundin Petroleum ska leva upp till FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Om ägarna bedömer att detta inte är möjligt med företagets nuvarande ledning och styrelse, bör ägarna verka för tillsättandet av en ledning som inte är kopplad till händelserna i Sydsudan.
- Bransch: Energi
- Fokusområden: Högrisk och konflikt
- Publikation: Artikel
- Region: Mellanöstern och Afrika
Senast publicerat
Gender due diligence
5 september, 2022
Guidelines on gender due diligence not followed in practice
Despite expectations on businesses to conduct due diligence with a ‘gender lens’, gender-sensitive and gender-responsive policies and plans are often missing or lacking, causing severe impacts on women in a wide range of sectors. This was concluded in an online workshop with Latin-American civil society organisations, led by OECD Watch and co-hosted by Swedwatch.
While both men and women may be impacted by corporate activities, women experience these impacts differently and often more severely. For example, women are more likely to experience gender-based violence and discrimination, and to face stigmatization when challenging traditional gender norms. Moreover, female human rights defenders are often at heightened risk of attacks.
To increase the understanding of, and exchange experiences on business-related gender impacts among civil society organisations in Latin America, Swedwatch co-organized a workshop led by OECD Watch in the issue. The workshop assessed case studies of irresponsible business conduct and measured them against recommendations in the OECD Due Diligence Guidance and related gender documents (see fact box).
“Companies are expected to proactively identify, prevent and mitigate risks specific to women, and develop gender sensitive and gender-responsive policies and plans. However, as was illustrated in the case-studies, businesses, in various sectors often fail to properly conduct gender due diligence, which causes severe impacts on women”, said Malena Wåhlin at Swedwatch.
Gender sensitivity lacking
One of the cases discussed in a workshop was that of a wind-farm project in Mexico, where an intersectional gender perspective in community consultations was lacking; only five percent of the participants were women, and very few could participate in the consultations due to fear of attacks. The companies in question made no effort to organise consultation sessions at times and places suitable and accessible to women, nor to provide information in appropriate spaces to encourage the participation of women and girls in the community.
In a Peruvian case, negative impacts facing female workers in the garment industry were also highlighted, including precarious health and safety conditions for women, temporary hiring regimes, limited unionisation and fears of getting fired when demanding respect for their labour rights. Many factories in which these women work provide garments to international companies from OECD countries.
“It is important that civil society – with its crucial role to hold businesses and states to account for business-related impacts – knows what to expect by companies in terms of identifying and addressing gender impacts”, says Malena Wåhlin.
Need for raised awareness
Based on the workshop discussions, participants identified solutions to ensuring gender-sensitive and gender-responsive business policies. A clearer language on the need for companies to consider intersectional gender perspectives in the OECD Guidelines and associated due diligence documents, as well as amongst National Contact Points, was highlighted.
It was also concluded that multinational enterprises with responsibilities under the Guidelines need to increase their awareness of their responsibilities to conduct gender-sensitive due diligence, as well as their knowledge of gender-related impacts that may occur in their supply chains.
About OECD Watch OECD Watch is a global CSO network with more than 100 members in 55 countries, aiming to inform and advise the wider CSO community on how to use the OECD Guidelines for Multinational Enterprises and its associated grievance mechanism to achieve corporate accountability and access to remedy. OECD Watch is also committed to improving the implementation and effectiveness of the guidelines through increased global CSO coordination and advocacy towards governments and international institutions. Swedwatch is a member of OECD Watch and its Steering Committee. OECD Gender Due Diligence Guidelines In May 2022 OECD Watch published a guide on Gender Due Diligence for civil society, based on the OECD Guidelines on Responsible Business Conduct. The guide sets out how civil society can evaluate a company’s due diligence, and among other includes guiding questions to assess whether a company has applied a gender lens at each step of due diligence.
+46 (0)70 755 92 90malena@swedwatch....
Artikel
30 augusti, 2022
Nu behövs biståndet mer än någonsin
Det finns partier i Sveriges riksdag som går till val på att skära i biståndet med så mycket som 30-50 procent, men i en tid då demokratin och mänskliga rättigheter är starkt hotade på många platser i världen behövs biståndet till utsatta människor mer än någonsin. I en debattartikel uppmanar Swedwatch tillsammans med 55 andra organisationer svenska politiker att stå upp för principen om en procent av bruttonationalinkomsten till internationellt bistånd.
Texten nedan publicerades bland annat i Länsposten den 6:e september 2022.
Utspelen följer på varandra i valrörelsens slutspurt – så här får just DU det bättre om du röstar på oss! Mycket handlar förstås om hur vi ska möta en kommande lågkonjunktur, och svenskarnas ekonomiska oro är en realitet. Samtidigt är det förbluffande lätt att tappa perspektiv i en valrörelse. Som att Sverige, i en global jämförelse, är ett oerhört rikt land med marginaler och reserver för både denna och kommande kriser. För många andra länder i världen är det annorlunda. Där har pandemin lett till ökad hunger och fattigdom och slungat jämställdheten tillbaka flera decennier. Klimatkrisen tvingar människor på flykt i detta nu och antalet konflikter i världen ökar.
Inget land kan på egen hand bygga en trygg framtid i en ojämlik värld med utbredd fattigdom. Problemen vi står inför kan bara tacklas tillsammans, över nationsgränser. Rika länder har ett särskilt ansvar att bidra. Därför ger Sverige sedan flera decennier tillbaka en procent av vår bruttonationalinkomst (BNI) i bistånd.
Det finns partier i Sveriges riksdag som går till val på att skära i biståndet med så mycket som 30-50 procent och alltså ta pengar från de som har allra minst. Sådana sänkningar får katastrofala och direkta följder. Några exempel på vad som skulle hända om biståndet kapas med 30 procent är att 760 000 människor som lever på svältgränsen inte skulle få mat, 2 miljoner barn inte kunna gå till skolan och 2 miljoner människor inte få tillgång till rent vatten.
Internationellt bistånd kan ses som en solidaritetshandling, men det är också en investering i en tryggare värld. Att minska satsningar på barns utbildning, tillgång till rent vatten, kvinnors rättigheter och klimatet leder till fler kriser och konflikter. I vår sammanlänkade värld blir de kriserna och konflikterna också våra – det är både pandemin och kriget i Ukraina sorgliga påminnelser om.
Svenskt bistånd går till de människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Det betyder att de som berörs av och är i störst behov av den här budgetposten är människor utan egen röst i Sverige. Det gör biståndet extra sårbart för minskningar och felanvändning varje gång det saknas pengar någon annanstans. I årets valrörelse har vi sett flera exempel på att biståndsbudgeten ses som en smidig handkassa för oförutsedda utgifter. Just för att de som berörs av föreslagna nedskärningar inte får höras i debatten är det principiella åtagandet om minst en procent av BNI så viktigt.
Våra politiker behöver förstå att vi är många som inte accepterar att Sverige sviker dessa människor i en tid då demokratin och mänskliga rättigheter är starkt hotade på många platser i världen. Sverige tappar sitt förtroende i omvärlden om vi vänder världen ryggen för att rädda vårt eget skinn. Nu behövs biståndet mer än någonsin och vi, om något land, har råd.
Initiativtagarna till uppropet Rädda biståndet och medlemmar i plattformen CONCORD Sverige:
Therése Engström, generalsekreterare International Rescue Committee (RESCUE)
Lena Thurang, tf generalsekreterare Läkare i Världen
Peter Brune, generalsekreterare War Child
Ulrika Strand, generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter
Malin Flemström, vd The Hunger Project Sverige
Noura Berrouba ordförande LSU
Anna Widoff, ordförande MeSheWe
Ingela Holmertz, generalsekreterare RFSU
Stina Götbrink, generalsekreterare Hand in Hand Sweden
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Anna Ernestam, generalsekreterare, SOS Barnbyar
Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv.
Gabi Björsson, ordförande Emmaus Stockholm
Jan Strömdahl, ordförande Svenska Västsaharakommittén
Paul Carlsson, ordförande Praktisk Solidaritet
Lotta Sundelin, verksamhetsledare Svalorna Indien Bangladesh
Johanna Eliasson, ordförande Vänsterns Internationella Forum
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare Kristna fredsrörelsen
Anders Pedersen, internationell chef Svenska Röda Korset
Alex Brekke, generalsekreterareAmazon Watch Sverige
Henrik Carlborg, ordförande Palestinagrupperna i Sverige
Martin Nihlgård, generalsekreterare IM (Individuell Människohjälp)
Martina Hibell generalsekreterareBarnfonden
Tobias Linghag, verksamhetsledare Framtidsjorden
Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia
Andreas Stefansson, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén.
Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen.
Göran Alfredsson, ordförande MyRight
Ole von Uexkull, Executive Director Right Livelihood
Judy McCallum, Executive Director, Life & Peace Institute
Morten Kjaerum, Director Raoul Wallenberg Institute
Kerstin Bergeå, ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Charlotta Norrby, generalsekreterare Svenska missionsrådet
Klara Knapp, ordförande Latinamerikagrupperna
Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam
Caroline Björkdahl, styrelseordförande Svalorna Latinamerika
Alexander Clemensson, generalsekreterare KFUM Sverige
Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to Union
Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige
Prudence Woodford-Berger, ordförande PRO Global
Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch
Niclas Lindgren, direktor PMU
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Linn Persson, chef internationella avdelningen Naturskyddsföreningen
Helena Thybell, generalsekreterare Rädda barnen
Anna Sjöberg Tibblin, kanslichef Föreningen för Utvecklingsfrågor, FUF
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Josephine Sundqvist, generalsekreterare Läkarmissionen
Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Jennifer Vidmo, generalsekreterare, ActionAid
Shahab Ahmadian, ordförande MÄN
Johanna Davén, generalsekreterare IOGT-NTO-rörelsen Ideell Förening...
Rapport
22 juni, 2022
Markövertaganden spär på konflikter i Liberia och Sierra Leone
Liberia och Sierra Leone har identifierat ekonomisk tillväxt, hållbar användning av naturresurser och stärkande av kvinnors rättigheter som centralt för välstånd och fredsbevarande arbete. Samtidigt visar en ny rapport från Swedwatch att företagsaktiviteter kopplade till storskaliga markförvärv ofta påverkar mänskliga rättigheter och miljö negativt och bidrar till att spänningar ökar.
Storskaliga markförvärv – det vill säga när stater överför rättigheter till företag att använda, äga eller kontrollera mark – tillhör en del av utvecklingsstrategierna i både Liberia och Sierra Leone. Men Swedwatchs research visar att miljön och den sociala kontexten i områden med storskaliga markförvärv istället har påverkats negativt.
"Det handlar till exempel om föroreningar och om förlorade försörjningsmöjligheter, som drabbat kvinnor särskilt hårt. Många gånger har de även bidragit till ökade sociala spänningar och landkonflikter", säger Jessica Johansson, researcher på Swedwatch och författare till rapporten Prerequisite for Peace – The critical role of responsible business conduct in conflict prevention in Liberia and Sierra Leone.
Resultaten i rapporten bygger på intervjuer med 400 personer, varav merparten kvinnor, från sex områden i Sierra Leone och i fyra områden i Liberia. Intervjuerna utfördes under våren 2022 tillsammans med Swedwatchs partnerorganisationer Sierra Leone Network on the Right to Food (Silnorf) och Green Advocates International (GAI) i Liberia.
Av intervjuerna framkom det att kvinnor ofta lämnas utanför konsultationsprocesserna om mark och naturresurser.
"När företaget uttryckte sin önskan om att hyra vår mark blev vi kvinnor varken konsulterade eller involverade i diskussionen som ledde till att vår mark sedan hyrdes ut. Bara byns ledare förhandlade om marken, utan vårt samtycke", beskrev en kvinna från Sierra Leone det.
Det framgick även att konflikter och sociala spänningar ökat i samband med landkoncessionerna och företagens agerande. Många av de intervjuade uttryckte också oro över föroreningar i vattnet, luften och marken och många upplevde att deras hälsa hade påverkats allvarligt.
En kvinna intervjuas av Silnorf i en de 24 byarna som ingick i projektet i Sierra Leone. SlutsatserI rapporten drar Swedwatch tre slutsatser om hur storskaliga landförvärv påverkar miljön, kvinnors rättigheter och möjligheten till varaktig fred i områden med storskaliga markförvärv.
För det första hänger användandet av naturresurser, fred och mänskliga rättigheter ihop och måste hanteras tillsammans för att åstadkomma utveckling och varaktig fred. Den andra slutsatsen handlar om att företag och investerare kan ha en positiv inverkan på den lokala utvecklingen och fredsbyggandet, förutsatt att de på allvar engagerar sig i ett ansvarsfullt företagande. Den tredje slutsatsen rapporten lyfter fram är att när företag som är verksamma i högrisk- eller konfliktdrabbade områden inte tar hänsyn till miljö, mänskliga rättigheter och konflikter drabbas kvinnor och andra marginaliserade grupper ofta hårdast.
"Om man inte lyckas ställa om till mer ansvarsfullt företagande riskerar flera års framgångsrikt fredsarbete att gå om intet. En utvecklingsstrategi som utvinner samma naturresurser som lokalsamhällen är beroende av för sin försörjning riskerar att undergräva regeringens mål om jämställdhet och hållbar resursanvändning – och i slutändan kan det även äventyra det fredsbyggande arbetet", säger Jessica Johansson.
Läs hela rapporten här:
"Women in these communities are the most affected": Intervju med rättighetsförsvarare från Liberia (på engelska)
Research och utbildningar i Sierra Leone och Liberia
Rapporten summerar resultat och lärdomar från ett 15 månader långt projekt som Swedwatch genomförde i samarbete med Green Advocates International i Libera och Silnorf i Sierra Leone. Resultaten bygger bland annat på intervjuer med personer bosatta i områden med storskaliga markförvärv.Som en del i projektet genomfördes kurser för att informera människor i berörda områden om deras rättigheter rörande land och naturresurser, och om kvinnors rättigheter. Utbildningsmaterialet baserades på teckningar och tillhörande text på de lokala språken Pidgin engelska (Liberia) och Krio (Sierra Leone).
Om företag inte engagerar sig i ett ansvarsfullt företagande riskerar flera års framgångsrikt fredsarbete att gå om intet.
Swedwatchs rekommendationer
Utöver en miljömässig risk-och konsekvensanalys, ska företag genomföra en så kallad due diligence för mänskliga rättigheter, i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. I konfliktdrabbade områden och i högriskområden ska en risk-och konsekvensanalys genomföras, i enlighet med vad FN:s arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter rekommenderar, och den ska utgå från faktorer som kan påverka underliggande konflikter. Företag måste också ta frågan om genus i beaktande och inkludera kvinnor i konsultationer.
Regeringar och EU-kommissionen bör anta en lagstiftning om en obligatorisk och konfliktkänslig due diligence lag som inkluderar ansvarsutkrävande för företagsverksamhet. Företags inverkan på mänskliga rättigheter och miljö ska även beaktas i globala fredsbyggande strategier.
Se fler rekommendationer till företag och andra intressenter i rapporten.
Mer på samma tema:
Intervju med rättighetsförsvarare från Liberia (på engelska)
Firestone Liberia och Bridgestone Corporation måste utreda anklagelser om allvarliga utsläpp
Företagens roll i fredsbyggande ofta förbisett
Swedwatch calls for integration of business and human rights into peace and security frameworks (på engelska)
Presskontakt+46 (0)70 932 92 49ami@swedwatch....
Artikel
2 juni, 2022
EKN måste kunna säga nej till importgarantier vid risker för negativ påverkan på miljön
Det är grundläggande att Exportkreditnämnden, EKN, kan säga nej till affärer som riskerar att påverka klimatet och miljön negativt och där det finns risk för människorättskränkningar eller korruption. Det skriver Swedwatch i sitt remissvar med anledning av regeringens nya förslag på råvarugaranti – där EKN föreslås bli den myndighet som ska utfärda garantierna.
Swedwatch har särskilt fokuserat på gruvnäringen i sitt remissvar, eftersom gruvindustrin kan ha omfattande negativ påverkan på människor och miljö. Även om gruvnäringen behövs för energiomställningen visar Swedwatchs och andra organisationers rapporter att gruvindustrin i många länder orsakar eller bidrar till sådant som markkonflikter och ”landgrabbing”, tvångsförflyttningar, markförstörelse och miljöutsläpp – något som i sin tur gör att människor inte kan odla mat och saknar tillgång till rent vatten.
Kvinnor, barn, urfolk och miljö- och människorättsförsvarare tillhör särskilt sårbara grupper som oftast drabbas hårdast av gruvutvinning på flera sätt, och i konfliktdrabbade områden kan beväpnade grupper ta kontroll över gruvor för att på så sätt finansiera sin krigsföring. I Demokratiska Republiken Kongo har till exempel militära grupper i samband med gruvutvinning utfört våldsamma och sexuella övergrepp på lokalbefolkningen, något som orsakat en humanitär katastrof. Arbetsmiljön är också ofta förenad med stor fara, inte minst i den småskaliga och oreglerade gruvverksamheten där barn- och tvångsarbete också förekommer.
Med andra ord, det finns mycket som kan gå fel under den långa tiden ett gruvprojekt pågår.
"Det är av yttersta vikt att negativ påverkan på människor och miljö i de affärer som EKN ska ge kreditgaranti till undviks och att det ställs långtgående krav på att låntagaren gör en seriös och omfattande risk-och konsekvensanalys, en så kallad ”human rights and environmental due diligence” för att förebygga, mildra och gottgöra negativ påverkan. Det här arbetet måste kontrolleras löpande av både långivaren och EKN", säger Davide Maneschi, sakkunnig inom miljö- och klimatfrågor på Swedwatch och ansvarig för organisationens arbete kring hållbara finanser.
Swedwatch poängterar också i sitt remissvar att kontrollanterna bör vara försiktiga med att förlita sig på olika typer av branschinitiativ och certifieringar. Studier har visat att verifikat från branschinitiativ inte fungerar i praktiken, till exempel gällande konfliktmineralerna tenn, tantal och volfram. Det krävs att företagen gör egna undersökningar och inhämtar information för att kunna verifiera att mänskliga rättigheter och miljörättigheter respekteras.
"I enlighet med internationella riktlinjer får utvinning av råvaror aldrig ske utan hänsyn till miljövärden och mänskliga rättigheter - i hela produktionskedjan. Det är därför avgörande att EKN kan neka importgaranti om riskerna för miljöförstöring, människorättskränkningar eller korruption är alltför stora", säger Davide Maneschi.
Swedwatch anser också att det är nödvändigt med tydliga instruktioner till exportkreditnämnden, till exempel genom regleringsbrevet, som garanterar verkligt meningsfulla konsultationer med rättighetsinnehavare så som lokalsamhällen, urfolk och arbetstagare, inklusive skydd mot repressalier, och att människorätts- och miljöförsvarare ses som nyckelintressenter.
FAKTA
Det finns behov av att staten ska kunna utfärda kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror, så kallade råvarugarantier. Sådana garantier kan bidra till att säkra långfristiga leveransavtal för råvaror för svensk industri. Dessutom kan garantierna i sin tur främja en fortsatt utveckling av en resurseffektiv och hållbar industri som bidrar till att upprätthålla en konkurrenskraftig svensk, men även europeisk, ekonomi och sysselsättningsgrad. Detta enligt den svenska regeringen som nu i en ny promemoria författat en ny förordning om kreditgarantier för att säkra tillgången av råvaror och har startat en remissrunda för detta. Exportkreditnämnden, EKN, föreslås bli den myndighet som får rätt att utfärda sådana kreditgarantier. Swedwatch är en av remissinstanserna....
Artikel
31 maj, 2022
Swedwatch NKP-anmäler Akers köp av Lundin Energys tillgångar
Tusentals människor som drabbats av Lundin Energys verksamhet i Sudan kan bli utan gottgörelse när bolaget säljer sina olje- och gastillgångar till norska Aker BP. Nu anmäler Swedwatch och sju andra organisationer både Aker BP och dess huvudägare för att ha agerat i strid med OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Den 31 mars 2022 beslutade Lundin Energys årsstämma att sälja bolagets olje- och gastillgångar till norska Aker BP. Om affären går igenom finns i princip inga tillgångar kvar i Lundin Energy för att gottgöra de tusentals som drabbades av företagets verksamhet i inbördeskrigets Sudan.
Därför anmäler Swedwatch nu köparen Aker BP samt bolagets största ägare, Aker ASA, för att inte ha följt de riktlinjer som OECD har antagit för att säkerställa att multinationella företag ska bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. OECD:s medlemsländer har förbundit sig att tillämpa riktlinjerna, som bland annat säger att företag ska respektera mänskliga rättigheter.
Anmälningarna riktas till Norges nationella kontaktpunkt (NKP), den instans inom OECD som tar emot anmälningar om brott mot riktlinjerna. Företagen anmäls för att inte ha gjort någon analys av hur köpet av tillgångarna påverkar de människor som drabbats av Lundin Energys verksamhet i Sudan, eller de drabbades möjligheter till gottgörelse.
”Genom affären kopplas norska Aker till Lundins mörka förflutna i Sudan. Affären har genomförts helt utan hänsyn till de drabbade och utan att följa OECD:s riktlinjer”, säger Olof Björnsson, researcher på Swedwatch, som bevakat frågan i flera år och som även skrev rapporten Fuel for Conflict om det ansvar som banker och pensionsfonder med aktier i Lundin Energy har för påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till verksamheten i Sudan.
Swedwatch kräver, tillsammans med de andra sju anmälarna, att affären stoppas tills den kan genomföras på ett sätt som tar hänsyn till de drabbades mänskliga rättigheter, att fallet grundligt utreds genom konsultationer med de drabbade i Sudan samt att företaget säkerställer att de drabbade gottgörs, antingen av Aker BP eller genom att tillräckliga medel kvarstår i Lundin.
Det var i november 2021 som Lundin Energys styrelseordförande och tidigare VD åtalades för medhjälp till grovt folkrättsbrott, brott som ska ha begåtts när företaget var verksamt i inbördeskrigets Sudan mellan 2000 och 2003. Enligt åtalet främjade de åtalade militärens och milisens brott mot civila, med syftet att möjliggöra oljeutvinningen. Enligt åklagaren dödades, skadades och fördrevs ett stort antal civila, vilket är ett brott enligt internationell humanitär rätt, det som brukar kallas krigets lagar.
”Lundin Energy har uppgett att oljetillgångarna i Norge, som nu säljs till Aker, är köpta för vinsten från verksamheten i Sudan. Så kopplingen är solklar”, säger Olof Björnsson.
Swedwatch välkomnar åtalet, men vid fällande dom kan bara de drygt 30 målsägandena komma att kompenseras. De tusentals människor som inte omfattas av åtalet men ändå lever med sviterna av företagets verksamhet får ingen gottgörelse vid fällande dom och möjligheten blir ännu mindre om affären går igenom.
”Problemet är att pengarna flyttas till ett annat bolag, medan ansvaret att gottgöra de drabbade ligger kvar hos Lundin Energy. Därigenom medverkar Aker, genom köpet, till att de som drabbats riskerar att bli utan gottgörelse”, säger Olof Björnsson.The problem with the merger is that the money is moved to another company, while the human rights impacts remain the responsibility of Lundin Energy. Thus, Aker BP is playing a role in preventing those impacted from receiving remedy.Read the full complaints:
Aker BP - NCP complaint
Aker ASA - NCP complaintThe OECD Guidelines for Multinational Enterprises are recommendations addressed by governments to multinational enterprises operating in or from adhering countries. They provide non-binding principles and standards for responsible business conduct in a global context consistent with applicable laws and internationally recognized standards. The Guidelines are the only multilaterally agreed code of responsible business conduct that governments have committed to promoting.
The National Contact Points NCPs are agencies established by governments to promote the OECD Guidelines for Multinational Enterprises, and related due diligence guidance, and to handle cases as a non-judicial grievance mechanism. To date, 50 governments have an NCP.
The Norwegian NCP is organized as an expert body tasked with following up on Norway's obligations under the OECD Guidelines for Multinational Enterprises.On the same topic:
Article: Swedwatch welcomes historic indictment against Swedish oil company executives
Article: The role of past investors in delivering access to justice
Report: Fule for Conflict
Media (Swedish): Civilrättsorganisationer vill stoppa köpet av Lundin Energy
Presskontakt+46 (0)70 932 92 49ami@swedwatch....
