2020-02-19
Läkemedelsföretag måste ta ansvar för föroreningar
Sjukdomar, dåliga skördar och förorenat vatten – lokalsamhällen i Indien har i decennier protesterat över utsläpp från läkemedelsindustrin. Nu uppmanar Swedwatch och Naturskyddsföreningen branschen att införa miljökrav och öka insynen i läkemedelstillverkningen.
Ökad efterfrågan på billigt tillverkad medicin har fått allt fler läkemedelsföretag att outsourca produktionen till lågkostnadsländer. I dag är Indien världens tredje största leverantör av läkemedel och en av världens ledande tillverkare av läkemedel med utgångna patent, så kallad generika. Samtidigt är landets läkemedelsindustri förknippad med omfattande utsläpp.
Rapporten The Health Paradox bygger på intervjuer med miljö- och människorättsförsvarare i Hyderabad, en av Indiens största läkemedelsstäder, samt med människor som bor nära stadens industriområden. I intervjuer med Swedwatch vittnar de om att utsläpp från läkemedelsfabrikerna har förorenat fiskesjöar och odlingsmark. Många lider av andningssvårigheter och hudsjukdomar. Vatten som tidigare använts som dricksvatten, till hushållsarbete och bevattning kan inte nyttjas sedan det blivit illaluktande och missfärgat. Människor oroar sig också över att vattentillgången kommer att minska ytterligare, vilket kan orsaka konflikter. Vid sidan av minskande inkomster till följd av försämrade skördar, berättar människor att sjukdomar och ökande kostnader för sjukvård försvårat situationen ytterligare.
Utsläpp vid läkemedelsproduktion utgör även en ofta förbisedd men allvarlig grogrund för antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens beräknas skörda 10 miljoner liv årligen från och med år 2050 om inte åtgärder vidtas, vilket är fler än antalet människor som idag dör av cancer. Flera studier har funnit extremt höga koncentrationer av läkemedel såsom antibiotika och infektionsmediciner i Hyderabads lokala vattendrag. I en välkänd studie från 2007 visade svenska forskare att ett reningsverk släppte ut antibiotikan ciprofloxacin i så stora mängder att en dags utsläpp skulle kunna behandla 44,000 människor. Vilka exakta konsekvenser utsläpp av läkemedelssubstanser får för människor och miljö, särskilt när de blandas med andra utsläppta substanser, är inte klarlagt.
Trots att problematiken – både vad gäller negativ inverkan på miljö och mänskliga rättigheter i produktionsområden som Hyderabad och risken för spridning av multiresistenta bakterier – är välkänd, går försöken att förändra situationen långsamt. Varken Sverige nationellt eller EU ställer några krav på att de läkemedel som säljs på EU:s marknad är hållbart tillverkade. Branschen är samtidigt ökänd för bristande transparens, vilket gör att det i princip är omöjligt att veta var och hur vanliga mediciner är tillverkade – eller att hålla de som förorenar till svars. Det finns få incitament för företag att analysera och agera på sin eventuella miljöpåverkan – men starka intressen av att hålla ned kostnaderna för läkemedelstillverkningen. I det svenska generikautbytet måste apotek erbjuda sina kunder ett billigare alternativ till det läkemedel som ursprungligen förskrivits.
Medan situationen i Hyderabad har uppmärksammats i flera studier, framhåller experter att utsläpp från läkemedelsindustrin är ett globalt fenomen. För att skydda lokalsamhällen och den globala folkhälsan, uppmanar Swedwatch och Naturskyddsföreningen tillverkande och importerande stater och EU att tillämpa strikta miljömässiga krav på läkemedelsproduktion och att tillgängliggöra information om leverantörskedjor för alla läkemedel på deras marknader. Läkemedelsbolag bör utreda om de bidrar till negativ påverkan på lokalsamhällen och kompensera de som drabbats.