2022-12-06
Inför COP28 behöver ordförandeskap ha en tydligare vision
Artikel
Förhoppningen var att årets klimatkonferens skulle fokusera på utfasningen av fossila bränslen, men i stället blev en klimatskadefond den stora frågan under COP27. Fonden är ett viktigt steg mot ökad klimaträttvisa, men inför nästa COP är det centralt att enskilda länder såväl som konferensens ordförandeskap har en tydligare vision om vad de vill uppnå när det gäller själva grundproblemet, koldioxidutsläppen.
I sista stund klubbade parterna igenom ett beslut om en fond som ska ersätta de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Fonden är ett viktigt steg mot ökad klimaträttvisa, men för att tala om riktig rättvisa behöver höginkomstländer inte bara åta sig att finansiera skador och förluster i låginkomstländer, utan även gå före när det gäller utsläppsminskning samt underlätta för fattigare länder att minska sina utsläpp.
"Om inte omställning till fossilfritt sker parallellt kommer vi aldrig att nå klimaträttvisa, oavsett om en fond för skador och förluster finns eller inte", säger Davide Maneschi från Swedwatch, som deltog under COP27 och modererade ett seminarium om rättvis energiomställning i Afrika.
I likhet med många andra organisationer beklagar Swedwatch att årets klimatkonferens i Sharm Sheikh, Egypten, blev ännu ett missat tillfälle att flytta fram positionerna.
“Sluttexten innehåller samma svaga skrivningar om att minska användningen av fossila bränslen som den från Glasgow förra året, och mellan COP26 och CPO27 var det endast ett fåtal länder som tog fram uppdaterade åtgärdsplaner för minskade utsläpp”, säger Maneschi.
För att inte samma misslyckande ska upprepas under COP28, som äger rum i Dubai i november 2023, är det viktigt att enskilda länder såväl som konferensens ordförandeskap kommer bättre förberedda och har en tydligare vision om vad de vill uppnå. Ökad transparens och högre effektivitet när det gäller processen med att ta fram ett slutdokument, är andra viktiga ingredienser för en framgångsrika förhandlingar.
Trots besvikelser med årets konferens måste klimatskadefonden ändå ses som ett genombrott för klimaträttvisan. Men det finns många frågetecken kring hur den ska fungera.
”Det återstår att se vem som ska finansiera fonden och hur det ska göras. Inte minst med tanke på att höginkomstländerna fortfarande inte har uppfyllt sitt åtagande från 2009, att bidra med 100 miljarder USD per år i klimatfinansiering till låginkomstländer”, säger Davide Maneschi.
Ett annat framsteg under årets förhandlingar var att rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö nämns i slutdokumentet Sharm el-Sheikh Implementation Plan, där nämns även vilka skyldigheter länder har för att säkerställa detta.
“Ett erkännande av rätten till en ren miljö är något som civilsamhället länge har arbetat för och under förhandlingarna drev 170 organisationer, inklusive Swedwatch, en intensiv kampanj för att få med det i dokumentet,” säger Maneschi.
Det var också första gången som begreppet ”tipping points” nämndes, vilket kan ses som ett erkännande om att klimatförändringarnas påverkan kan bli bestående. Det sänder starka signaler och kan användas som ett argument för både civilsamhället och ambitiösa länder om att anta mer resoluta nationella planer om utsläppsminskningar inför kommande klimatkonferenser.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Inför COP27 fick Egypten kritik från flera håll för övergreppen mot mänskliga rättigheter i landet. Som en av över 300 organisationer skrev Swedwatch under ett upprop riktat mot landets regering, om att upphöra med åtal och förföljelse av aktivister, människorättsförsvarare och andra som vill använda sin yttrandefrihet.
- Bransch: Energi
- Fokusområden: Naturresurser
Senast publicerat
Artikel
8 mars, 2023
Stå upp för kvinnan som sytt din tröja – kräv levnadslön för modebranschens sömmerskor
Kopplingen mellan kläder och kvinnlig frigörelse är återkommande i modehistorien – från Coco Chanels byxor på 1920-talet och 1960-talets minikjol till Sara Danius knytblus. Men kvinnorna som syr våra kläder arbetar fortfarande under mycket svåra villkor och med löner det inte går att leva på.
Nu finns en historisk möjlighet till förändring genom att införa lagstiftning om levnadslön i modebranschen, skriver Fairtrade Sverige och Swedwatch på internationella kvinnodagen i en debattartikel i tidningen Aktuell Hållbarhet.
Dagens ”fast fashion” bygger på överproduktion och utnyttjande av anställda i de globala leverantörskedjorna. I dag är över 80 procent av alla anställda vid textilfabriker runtom i världen kvinnor. De spelar en viktig roll för att hålla modekarusellen snurrande – men är på grund av politiska och socioekonomiska faktorer mer utsatta än sina manliga kollegor. Arbetsförhållandena de tvingas acceptera är ofta omänskliga, ibland även olagliga.
Kvinnliga anställda utsätts bland annat för påtvingad och obetald övertid, löneavdrag och könsrelaterat våld. Trots arbetsdagar på över tolv timmar sex dagar i veckan räcker pengarna inte till: Beroende på vilket land de bor i får de mellan två och fem gånger mindre än vad de behöver för att kunna försörja sig själv och sin familj.
Utöver arbetet på fabrikerna finns dessutom en annan, mer okänd arbetsmarknad. Broderierna eller paljetterna på din favorittröja kan ha tillverkats av en kvinna som arbetar i sitt eget hem, helt utan kontrakt eller socialt skyddsnät. Och det är ingen liten grupp – i dag beräknas det finnas omkring 50 miljoner hemarbetande kvinnor i textilindustrin bara i södra Asien. Klädföretagens önskan att producera så mycket kläder som möjligt till så låga priser som möjligt skapar ett enormt tryck på klädfabrikerna som förlitar sig på hemarbetarna för att klara ohållbara tidsfrister och ordervolymer. Dessa kvinnor tjänar i genomsnitt 40 procent mindre än fabriksanställda och kan i perioder arbeta helt utan ersättning. Det informella arbetet gör det praktiskt taget omöjligt för dem att etablera relationer med fackföreningar och därmed hävda sina rättigheter.
Konsumenters krav på hållbart mode har fått vissa modeföretag att åta sig att minska sin negativa påverkan på människor och miljö. Men varken deras initiativ eller FN:s frivilliga riktlinjer om företags ansvar för mänskliga rättigheter är tillräckliga. Det är helt oacceptabelt att kvinnorna som sliter för att vi ska kunna köpa en ny tröja till helgen inte kan försörja sig själva och sina familjer.
Vi välkomnar därför det direktiv som EU-kommissionen håller på att ta fram om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. Men för att lagstiftningen ska göra skillnad för alla berörda behöver lagtexten erkänna den särskilda utsatthet som flickor och kvinnor ofta befinner sig i. Avsaknaden av genusperspektiv i nuvarande förslag är något som Fairtrade och Swedwatch tidigare kritiserat, tillsammans med andra organisationer och fackförbund. Och vi kommer fortsätta att lyfta frågan för att också flickor och kvinnor ska gynnas av en kommande lagstiftning.
För att ytterligare sätta press på beslutsfattarna i EU och synliggöra modebranschens låga löner pågår dessutom ett medborgarinitiativ för lagkrav på levnadslön för textilanställda. Och här kan vi alla vara med och göra skillnad. Initiativet Good Clothes, Fair Pay, som stöds av ett 50-tal icke-statliga organisationer och fackföreningar, samlar nu i namnunderskrifter för att de som tillverkar våra kläder ska kunna leva på sina löner. Om namninsamlingen lyckas få en miljon underskrifter måste EU-kommissionen utreda frågan. Vi har alltså en unik chans att bidra till den förändring som kommer vara avgörande för att förbättra arbetsvillkoren för dessa kvinnor.
Kopplingen mellan kläder och kvinnors frigörelse kan inte länge bara handla om plaggen vi bär. Den måste också handla om att ge kvinnorna som tillverkar kläderna möjlighet att ta sig ur fattigdomen och själva forma sina liv. Här har modeföretagen möjlighet att skapa verklig förändring – genom att börja betala löner som det går att leva på.
Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch
Amira Malik Miller, policyansvarig, Fairtrade Sverige
Texten ovan publicerades ursprungligen i tidingen Aktuell Hållbarhet den 8:e mars 20...
Artikel
6 mars, 2023
Det kommande due diligence-direktivet måste genomsyras av ett genusperspektiv
EU:s kommande direktiv för Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD), kan bli ett verktyg för bättre villkor och ökad jämställdhet för alla de kvinnor som jobbar i, eller påverkas av, företagens internationella värdekedjor. Inför den internationella kvinnodagen uppmanar Swedwatch och 145 andra organisationer från olika delar av världen, EU:s beslutsfattare, att säkerställa att direktivet tar hänsyn till kvinnors särskilt utsatta situation. Läs mer här (på engelska).
Ladda ner brevet....
Artikel
6 mars, 2023
Statsstödda exportkrediter av olje- och gasprojekt måste upphöra
Inför OECD:s internationella förhandlingar i Paris går 175 civilsamhällesorganisationer, däribland Swedwatch, från mer än 45 länder ut med ett gemensamt uttalande om att statsstödda exportkrediter av olje- och gasprojekt via OECD-länderna måste upphöra.
"Samtidigt som klimatkrisens enorma påverkan på mänskliga rättigheter och miljö är uppenbara för alla diskuterar OECD-länderna fortfarande om det ska införas restriktioner eller inte när det gäller exportfinansiering av olja och gas. De ignorerar därmed helt klimatforskningen och FN:s tydliga budskap att fossila bränslen måste fasas ut överallt", säger Davide Maneschi, ansvarig för arbetet som rör klimatomställning och hållbara investeringar på Swedwatch.
Om fossila bränslen inte fasas ut kommer det här inte bara förvärra klimatkrisen utan också innebära inlåsning i fossil teknik i de länder där det pågår sådana projekt.
"Ska klimatförändringarna upphöra innebär det en värld utan fossila bränslen, så enkelt är det. OECD måste därför sluta stötta fossilbränsleindustrin och i stället engagera sig i en rättvis omställning där miljö och mänskliga rättigheter står i centrum", säger Davide Maneschi.
Mellan den 6-9 mars möts förhandlare inom OECD:s medlemsländer (Organisation for Economic Co-operation and Development) för att bestämma hur OECD:s ramverk inom exportkrediter (Arrangement on Officially Supported Export Credits) ska moderniseras. Förhandlarna består av representanter från Australien, Kanada, EU, Japan, Sydkorea, Nya Zeeland, Norge, Schweiz, Turkiet, Storbritannien och USA.
"Mötet innebär en viktig möjlighet att ta ett stort kliv framåt när det gäller att agera i linje med vad forskare säger behöver göras för att hålla sig till Parisavtalets överenskommelse om max 1,5°C höjning. Och klimatforskningen är supertydlig, inga nya olje- eller gasfält kan exploateras, och 40 procent av de fält som redan finns måste stängas i förtid", säger Davide Maneschi.
Det gemensamma uttalandet förespråkar därför att allt stöd via statliga exportkrediter till ny infrastruktur som hör till olje- och gasprojekt förbjuds.
Flera av de länder som nu förhandlar i OECD i mars har redan lovat att innan slutet av 2022 upphöra med internationell finansiering när det gäller fossila bränslen, inklusive via deras exportkreditinstitut. Det här löftet gavs vid COP26: Statement on International Public Support for the Clean Energy Transition och Sverige är ett av länderna som skrivit under.
I uttalandet står det uttryckligen att de undertecknande parterna också ska:
”…driva multilaterala förhandlingar i internationella forum, särskilt inom OECD, för att se över, uppdatera och stärka de regelverk som utgör ramarna för styrning så att de linjerar med målen i Parisavtalet ”
"Länder som har implementerat de här klimatlöftena i sina egna länder, som Sverige, Storbritannien, Danmark och Nya Zeeland, måste nu se till att det som de samtidigt lovat – att även driva den här frågan på OECD-nivå – inte glöms bort. Sverige och EU måste nu leva upp till sina ambitiösa klimatmål och vara en drivkraft när det gäller att fasa ut internationellt offentligt stöd för fossila bränslen inom OECD", säger Davide Maneschi.
FAKTA
Exportkreditinstitut, ECA:s (Export Credit Agencies), är de största internationella offentliga finansiärerna av fossila bränslen. Genom lån, lånegarantier och försäkringar stöttar de inhemska företag och hjälper dem att minska de risker som uppstår vid försäljning utomlands.
Den här finansieringen är regeringsunderstödd, ofta med förmånliga villkor, och hjälper till att stötta upp fossilbränsleprojekt och infrastruktur som annars hade varit för riskabla för den privata sektorn att finansiera själva.
G20-ländernas exportkreditinstitut ger idag sju gånger så stort stöd till projekt kring fossila bränslen än till projekt som rör förnybar energi. Mellan 2019-2021 stöttade G20-ländernas ECA:s fossila bränsleprojekt för 34 miljarder dollar varje år, varav över 90 procent rörde olja och gas. Bara 4,7 miljarder dollar gick till projekt som handlade om ren ener...
Artikel
27 februari, 2023
NKP går vidare med anmälningar rörande sammanslagningen av Akers BP och Lundin Energys norska tillgångar
Norges nationella kontaktpunkt (NKP) för OECD:s riktlinjer för multinationella företag har beslutat att gå vidare med de anmälningar som Swedwatch gjort tillsammans med flera andra civilsamhällesorganisationer. En anmälan är gjord för Aker BP och en för Aker ASA.
I anmälningarna hävdar Swedwatch och de andra organisationerna att sammanslagningen mellan Lundin Energys norska olje- och gasverksamhet och det norska oljebolaget Aker BP kan få konsekvenser för mänskliga rättigheter.
Enligt den inledande utvärderingen avser NKP:n att undersöka om tillräcklig så kallad human rights due diligence utfördes i samband med affären. Enligt anmälningarna följdes inte OECD:s riktlinjer av Aker BP och den största aktieägaren Aker ASA vid affären.
Human rights due diligence är en process där ett företag identifierar, förebygger, lindrar och öppet redovisar hur de har agerat på fall där verksamheten påverkat mänskliga rättigheter. Detta har företag en skyldighet att göra enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Nästa steg är att NKP:n bjuder in parterna för dialog och medling för att hitta en lösning. Swedwatch välkomnar det här beslutet och ser fram emot att alla parter kommer att delta med målet att hitta en lösning.
“Vi ser fram emot att, tillsammans med Aker BP och Aker ASA, hitta en lösning som ligger i linje med OECD:s riktlinjer. Förhoppningsvis kan det här bidra till en större förståelse för vilket ansvar företag har när företagsverksamhet skadar lokalbefolkning”, säger Olof Björnsson, researcher på Swedwatch, som bevakat frågan i flera år och som även skrev rapporten Fuel for Conflict om det ansvar som banker och pensionsfonder med aktier i Lundin Energy har för påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till verksamheten i Sudan.
I anmälningarna skriver Swedwatch och de andra organisationerna att flytten av tillgångar till Aker BP gör att Orrön Energy (som är Lundin Energys nya namn) inte längre har tillräckliga medel för att gottgöra de som, enligt flertalet rapporter, drabbades av Lundin Energys aktiviteter i Sudan. NKP:s undersökning rör dock endast frågan om bolagen följt OECD:s riktlinjer i frågan om Human rights due diligence.
Bakgrund
Mellan 1997 och 2003 letade Lundin Oil, som företaget hette då, efter olja i södra Sudan. Vid den tiden rasade ett inbördeskrig i landet. I november 2021 väckte en svensk åklagare åtal mot två företrädare för företaget. Åtalet rör medhjälp till grovt folkrättsbrott eftersom männen, enligt åklagaren, medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar i syfte att säkra bolagets oljeverksamhet. (Sedan 1997 har företaget bytt namn från International Petroleum Company till Lundin Oil, Lundin Petroleum, Lundin Energy och senast Örron Energy.)
Vid tidpunkten för Lundin Energys verksamhet i Sudan och åren kort därefter rapporterade många civilsamhällesorganisationer, inklusive Amnesty International, att allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter begicks i samband med oljeutvinningen. Den bilden stöttades av flera specialrapportörer från FN, som skrev att konflikten i Sudan hade förvandlats till ett krig om oljefälten och att oljeutvinningen hade allvarliga konsekvenser för civila.
I december 2021 tillkännagav Lundin Energy en sammanslagning med Aker BP, där Aker BP skulle ta över Lundin Energys huvudsakliga tillgångar; olje- och gasverksamheten i Norge. Som en del av överenskommelsen skulle alla kostnader och skadeståndsanspråk kopplade till aktiviteterna i Sudan stanna kvar hos Lundin. Men eftersom bolagets värde minskat dramatiskt efter affären menar de anmälande organisationerna att företaget inte längre har de medel som behövs för att ersätta de som drabbats.
Den 31 maj i 2022 anmälde Swedwatch tillsammans med sju andra civilsamhällesorganisationer köparen Aker BP samt bolagets största ägare, Aker ASA, för att inte ha följt de riktlinjer som OECD har antagit för att säkerställa att multinationella företag ska bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. OECD:s medlemsländer har förbundit sig att tillämpa riktlinjerna, som bland annat säger att företag ska respektera mänskliga rättigheter.
De nationella kontaktpunkterna (NKP:erna) är inrättade av OECD-ländernas regeringar för att främja OECDs riktlinjer och för att hantera anmälningar om misstänkta överträdelser mot riktlinjerna via en icke-juridisk klagomålsmekanism. Den norska kontaktpunkten är en oberoende expertpanel som utsetts av den norska regeringen. Den kan erbjuda medling och undersöka klagomål. Beslut fattade av NKP:n är inte bindande men sänder en stark informell signal.
Mer på samma tema
Information om NKP och OECD:s riktlinjer på regeringens hemsida
Tidigare Swedwatch-artikel om NKP-anmälan och relaterad pressrelase, där de två anmälningarna finns bifogade
Swedwatch-rapporten Fuel for Conflict (2017) om det ansvar som banker och pensionsfonder med aktier i Lundin Energy har för påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till verksamheten i Suda...
Filmvisning och panelsamtal
14 februari, 2023
Filmvisning följt av ett panelsamtal om due diligence-direktivet
Torsdagen 9 mars anordnar We Effect och Swedwatch en förhandsvisning av dokumentären The Illusion of Abundance, som handlar om tre kvinnliga markägare som kämpar mot multinationella bolag för att skydda naturen. Filmen visas på biograf Zita för inbjudna gäster och följs av ett panelsamtal med Fredrik Olovsson, riksdagsledamot och näringspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, Emilie Westholm, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam och Mathieu Vervynckt, Head of Unit Supply Chains på Swedwatch.
Samtalet kommer att ta avstamp i direktivet om due diligence (Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD), vilken ämnar reglera vilka skyldigheter företag har när det gäller att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö i globala värdekedjor, och som just nu förhandlas inom EU.
Panelen kommer att ge sin syn på hur slutdirektivet behöver utformas för att på allvar förbättra villkoren för de miljö- och människorättsförsvarare som kämpar för att få gehör och hålla företag till svars. Panelen kommer även diskutera om och hur förutsättningarna för "hållbara investeringar" kan påverkas om finanssektorn inkluderas i lagstiftningen, samt vilken roll Sverige kan spela i de pågående förhandlingarna för att få till stånd ett starkt direktiv.
Plats: Biograf Zita, Birger Jarlsgatan 37, Stockholm
Tid: 9 mars kl 13.00, följt av ett panelsamtal kl 14.00–14.30
Kontakta WeEffect senast den 1 mars om du är intresserad av att delta.
Mer filmen och filmskaparna
Medan stater och multinationella bolag deltar i den globala kapplöpningen om billigast råmaterial kämpar tre kvinnliga markägare för att skydda naturen med sina liv som insats. Människorättsaktivisterna Bertha, Carolina och Máxima leder kampen i Latinamerika mot nutidens erövrare som på ett eller annat sätt försöker ta över mark för att utvinna naturresurserna – utan hänsyn till de som brukar den idag.
Filmen är skapad av Erika Gonzales Ramirez och Matthieu Lietaert och We Effect är en av finansiärerna. Se trailern nedan och läs mer om dokumentären här.
&nb...
