Bärbranschen vill att alla vilda bär bli spårbara

Svensk Handel arrangerade den 19 februari ett möte med representanter från bärbranschen, uppköpare av vilda bär, berörda myndigheter och Swedwatch. En huvudfråga var vad som hände under bärsäsongen 2013.

Pasi Anttila från Polarica berättade om de sociala revisioner som genomförts inom företaget. Han visade protokoll från inspektioner av förläggningar, bilar, utrustning och från intervjuer med arbetare. Antilla konstaterade samtidigt att företagets egna interna kontroller varit strängare än de som gjorts av Norske Veritas.

Per Baummann från Svensk Handel redovisade framväxten av branschens ökade sociala engagemang, ett arbete som inleddes med de första sociala revisionerna sommaren 2011 för att under sommaren 2013 vara mer omfattande än någonsin tidigare. En gemensam slutsats från branschens företrädare var att inspektionerna lett till avgörande förbättringar, inte minst av försäkringar, kontrakt, sovsalar och bilar, även om det fortfarande finns brister. Samtidigt konstaterade flera av företrädarna att branschens sociala inspektioner endast sker av företag som använder bemanningsanställda plockare från Thailand. Ingen social revision görs av bäruppköpsföretag som köper bär från så kallade fria plockare. Detta ansåg alla vara en stor brist.

Mats Wingborg, som representerade Swedwatch vid mötet, nämnde tre frågor som fortfarande är viktiga när det gäller företag som använder anställda viseringsplockare.

För det första är insynen i de thailändska bemanningsföretagens löneutbetalningar ytterst begränsad. Under sommaren 2013 blev 200 thailändska arbetare som var stationerade i Hällnäs och Lesjöfors lurade på sina pengar. Det visar sig nu att det är väldigt komplicerat att få fram uppgifter om var pengarna tagit vägen, hur mycket som betalats ut till plockarna och hur mycket av plockarnas skulder för visum och resa till Sverige som har betalats.

För det andra var det flera bemanningsföretag som sade upp thailändska bärplockare i slutet av säsongen 2013. Det innebar att vissa plockare inte kunde tjäna några pengar under de sista veckorna. Detta kan bli förödande för arbetarna eftersom deras intäkter framför allt uppstår genom arbetet de sista veckorna. Intäkterna från arbetet under början av säsongen går till att betala tillbaka de pengar som arbetarna lånat. Polaricas vd Pasi Anttila hävdade dock att Polarica betalat ut full kompensation till de 50 av företagets plockare som blev uppsagda i slutet av säsongen.

För det tredje, påpekade Mats Wingborg, har Migrationsverket ställt krav på bemanningsföretagen att de måste ha en bankgaranti som visar att de klarar att betala ut lön till arbetarna. Sommaren 2013 visade det sig dock att denna garanti inte var mycket värd. Bärplockarföretaget Ståhls, som använde arbetare från det thailändska bemanningsföretaget Phoenix hade delegerat ansvaret för denna bankgaranti till grossisten Sparlats i Lettland, som i sin tur delegerat den till Swedbank Riga. Nu saknas pengar till lönerna, men ingen vill ta ansvar och de olika aktörerna skyller på varandra.

Mats Wingborg pekade också på fortsatta stora problem med organiserad fri plockning, där plockarna borde ha varit anställda. En anställning skulle ha givit dem bättre socialt skydd. I den efterföljande diskussionen hävdade flera företrädare från branschen att man nu måste stärka arbetet för att alla bär blir spårbara. Det fungerar ännu inte fullt ut. ”Med full spårbarhet skulle vi få bort de oseriösa aktörerna”, hävdade bland annat Pasi Anttila från Polarica.