2023-03-06
Det kommande due diligence-direktivet måste genomsyras av ett genusperspektiv
Artikel
EU:s kommande direktiv för Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD), kan bli ett verktyg för bättre villkor och ökad jämställdhet för alla de kvinnor som jobbar i, eller påverkas av, företagens internationella värdekedjor. Inför den internationella kvinnodagen uppmanar Swedwatch och 145 andra organisationer från olika delar av världen, EU:s beslutsfattare, att säkerställa att direktivet tar hänsyn till kvinnors särskilt utsatta situation. Läs mer här (på engelska).
Ladda ner brevet.
- Fokusområden: Leverantöskedjor
- Publikation: Artikel
Senast publicerat
Artikel
1 juni, 2023
EU-parlamentet röstade ja till lagen om företagsansvar
EU-parlamentet har idag röstat om innehållet i den kommande EU-lagstiftningen (CSDDD) som ska reglera företagsansvar för människor och miljö. Med 366 röster mot 225 samt 38 nedlagda röster vann det förslag som lades fram av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor (JURI) under ledning av EU-parlamentariker Lara Wolters. Swedwatch välkomnar utfallet, men mycket återstår fortfarande innan det finns en tillräckligt bra lagstiftning på plats.
"Textförslaget är resultatet av en politisk kompromiss mellan alla större partier och saknar fortfarande viktiga element som att det ska gälla alla företag, och det omfattar inte heller hela värdekedjan. Men det är ändå ett steg i rätt riktning för att få en stark EU-lag på plats som reglerar företagsansvar för människor och miljö, säger Charlotte Junghus", researcher på Swedwatch och sakkunnig gällande CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence).
Förslaget som parlamentet nu röstat igenom innehåller flera förbättringar jämfört med kommissionens och rådets tidigare förslag, och ligger mer i linje med internationella standarder. Samtidigt finns fortfarande stora brister, till exempel när det gäller skydd för miljön och möjligheten att uppnå rättvisa för drabbade.
"Nu gäller det att den svenska regeringen driver på för att det verkligen blir ett starkt EU-direktiv. Vi behöver en effektiv lagstiftning som sätter upp tydliga regler för företag och som skapar en jämlik spelplan för alla, och där det finns en reell möjlighet till ansvarsutkrävande. Swedwach utgår ifrån att den svenska regeringen nu gör allt för att säkerställa att det blir så", säger Charlotte Junghus.
Nästa steg
Nu väntar trilogförhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet. Dessa väntas sätta i gång redan i nästa vecka och löpa vidare under det spanska ordförandeskapet som startar i juli 2023.
"En avgörande aspekt som vi vill få med i slutversionen är företags ansvar att göra en riskbaserad due diligence av hela värdekedjan, i enlighet både med internationella standarder för hur företag ska agera och i enlighet med vad olika FN-instanser och flera företag har efterlyst. Det vill säga riskanalyser måste göras både när det gäller tillverkning och utvinning, såväl som kring hur produkten sedan kan komma att användas", säger Charlotte Junghus.
När trilogförhandlingarna sedan är klara ska texten formellt antas av EU-parlamentet och ministerrådet. Därefter måste EU:s medlemsländer implementera bestämmelserna i nationell lagstiftning.
Lara Wolters, MEP, Rapporteur för CSDD-direktivet i parlamentet och en av den 366 som röstade ja till för förslaget idag, 1 juni 2023.
Bakgrund
Diskussionen om vad ett direktiv för corporate sustainability due diligence, det som i dagligt tal brukar kallas för en EU-lag om företagsansvar, ska innehålla har debatterats flitigt sedan länge i många instanser i EU.
Det var under 2020 som EU-kommissionen sa att man skulle skapa en lag som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i sin värdekedja.
I februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett försenat men efterlängtat förslag till innehåll. Förslaget fick kritik från Swedwatch och andra civilsamhällesorganisationer för att vara alltför svagt och för att omfatta alldeles för få företag – eftersom små och medelstora företag skulle undantas, vilka utgör runt 99 procent av alla företag i EU.
Den 1 december 2022 antog sedan ministerrådet (Europeiska rådet) en gemensam förhandlingsposition om ändringar i förslaget som gjorde det redan urvattnade förslaget ännu svagare. Bland annat ville man att varje medlemsstat själv skulle få bestämma om ifall finansiella tjänster ska inkluderas eller inte och att delar av företagens värdekedja inte skulle omfattas av direktivet. Förslaget innehöll även flera kryphål som skulle göra det möjligt för företag att undantas från ansvar för den skada som deras produkter eller tjänster skulle kunna orsaka. Fortfarande skulle också små och medelstora företag undantas.
Efter ett arbete inom åtta av parlamentets olika utskott under våren 2023 lades till slut det förslag fram som det nu röstades om i EU-parlamentet. Utskotten som arbetat med texten är utskottet för rättsliga frågor (JURI), utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON), utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI), underutskottet för mänskliga rättigheter (DROI), utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL), utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO), utskottet för internationell handel (INTA), och utskottet för utveckling (DEV...
Artikel
31 maj, 2023
Globala mål behöver globala lösningar
Gabriel Wikström, Nationell samordnare för Agenda 2030, presenterar idag en "färdplan för omställning till hållbar ekonomisk utveckling". Planen ska vägleda politiker, företag och andra samhällsaktörer om vad en hållbar ekonomisk utveckling innebär och hur den ska förverkligas. Tillsammans med bland andra Axfood, Naturskyddsföreningen och Malmö Universitet, har Swedwatch medverkat i framtagandet av planen.
Planen som lanserades idag innehåller fjorton förslag på konkreta åtgärder kring vad som behöver göras både långsiktigt och här och nu för att förverkliga övergången till det hållbara samhället, i enlighet med Agenda 203. Åtgärdsförslagen tar fasta på att det måste vara lagligt, lätt och lönsamt att agera hållbart. Vidare måste öppenhet, transparens, samverkan och ledarskap på området främjas.
Till exempel föreslås en utredning kring att uppdatera aktiebolagslagen så att det tydligt framgår att målsättningen för vinstdrivande bolag är hållbart värdeskapande inom planetens gränser och med ett ansvar för kommande generationer.
Bland åtgärdsförslagen finns också en översyn av det finanspolitiska ramverket, en reform av skattesystemet, en nollvision för avfall, och förslag för att säkerställa att den offentliga upphandlingen blir hållbar.
"Den offentliga konsumtionen ska inte bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller miljön. Därför måste regeringen på nytt titta på hur lagstiftning i Sverige och EU kan säkerställa detta. Sverige bör driva att EU-direktivet från 2014 om offentlig upphandling revideras för att maximera genomslagskraften. Men det är också viktigt att säkerställa att kommuner och regioner har de resurser som behövs för att arbetet verkligen ska bli effektivt", säger Anna Åkerblom, Swedwatchs representant i den referensgrupp som bidragit i arbetet med att ta fram planen.
Färdplanen uppmanar också regeringen att anta en strategi för levnadslöner i globala värdekedjor och att verka för ett skyndsamt antagande av EU-direktivet om företagsansvar (Corporate Sustainability Due Diligence Directive, SDDD) som just nu förhandlas inom EU.
"De globala målen är globala – därför måste man titta på de här frågorna ur ett internationellt perspektiv. Att regeringen ska ta sitt ansvar för att se till att svenska företag verkar hållbart även utanför Sveriges gränser är en sådan sak. Vi måste ha lagstiftning på plats som säkerställer att företag har processer på plats för att säkra att deras verksamhet inte i förlängningen leder till skador på människor och miljö globalt, och där måste regeringen visa att Sverige är ett land att räkna med", menar Anna Åkerblom.
Swedwatch understryker i en kommentar i färdplanen att EU-direktivet och den svenska implementeringen måste täcka företags hela värdekedjor, det vill säga från tillverkning till slutprodukt och säkerställa att det sker säkra och meningsfulla konsultationer med rättighetsbärare.
"Det är också av yttersta vikt att regeringen arbetar för att rättighetsbärare ska ha faktisk möjlighet till rättvisa och kompensation. Idag har de som fått sina rättigheter kränkta i globala värdekedjor tyvärr mycket svårt att föra sin talan, och än svårare att få kompensation. Det måste vi ändra på om vi vill ha ett verkligt hållbart samhälle där allas rättigheter räknas", säger Anna Åkerblom. Ladda ner färdplanen:
Del ett: Uppmaning till beslutsfattare
Del två: Rekommendationer
De globala målen är globala – därför måste man titta på de här frågorna ur ett internationellt perspektiv. Att regeringen ska ta sitt ansvar för att se till att svenska företag verkar hållbart även utanför Sveriges gränser är en sådan sak. /Anna Åkerblom, SwedwatchPå uppdrag av Nationell samordnare för Agenda 2030 (Gabriel Wikström) arbetar Forum hållbar ekonomi sedan 2021 med att ta fram en färdplan för hållbar ekonomisk utveckling. Syftet är att förstå hur det eknomiska systemet behöver förändras för att stötta övergången till det hållbara samhället, i enlighet med Agenda 2030, och baserat på det föreslå incitament, regleringar och styrmedel. Som en av 19 samhällsaktörer har Swedwatch deltagit i en referensgrupp som arbetat med planen 👇🏽.
Några av åtgärdsförslagen✔️ Inför hållbar bolagsstyrning✔️ Prissätt CO2-utsläpp✔️ Investera i social hållbarhet✔️ Inför hållbar offentlig upphandling i praktiken✔️Anta en strategi för levnadslöner i företagens värdekedjor✔️ Underlätta för företag att hållbarhetsredovisaDen offentliga konsumtionen ska inte bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller miljön (...) Sverige bör driva att EU-direktivet från 2014 om offentlig upphandling revideras för att maximera genomslagskraften. /Anna Åkerblom, SwedwatchPresskontakt:+46 (0)70 932 92 49ami@swedwatch....
Artikel
24 maj, 2023
Swedwatchs arbete och resultat 2022 – en översikt
Sponsorers ansvar för att säkerställa mänskliga rättigheter vid sportevenemang och vad rätten till en ren miljö betyder för företag var några av de ämnen som Swedwatch tittade närmare på under 2022. Året präglades även av EU-kommissionens lagförslag om due diligence, där Swedwatch vill se lag som täcker in hela värdekedjan. Läs mer om vårt arbete och vad det har gett för resultat i rapporten 2022 Highlights.
Utrdag ur rapporten
Oberoende research och granskningar utgör grunden i Swedwatchs arbete. Företagens roll i fredsbyggande granskades 2022 utifrån research kring hur storskaliga markförvärv påverkat kvinnors försörjningsmöjligheter i postkonfliktländerna Liberia och Sierra-Leone.
Under 2022 uppmärksammade Swedwatch den utsatta situationen för migranter från Kambodja, som jobbar i Thailand, och vilket ansvar företag som importerar därifrån har. Migrantarbetares rättigheter var även fokus i rapporten Caught Offside, om sponsorers ansvar vid stora sportevenemang.
Swedwatchs synlighet i media ökade med drygt 100 procent under förra året, jämfört med 2021. Läs mer om media och press i vårt nyhetsrum....
Myanmar
28 april, 2023
Uttalande med anledning av att Afry avslutar verksamhet i Myanmar
Swedwatch har idag publicerat ett gemensamt uttalande tillsammans med Justice for Myanmar, Svenska Burmakommittén, Olof Palmes Internationella Center och Fair Finance Guide med anledning av att teknikbolaget Afry annonserat att de avslutar sin medverkan i vattenkraftsprojekt i Myanmar.
Organisationerna välkomnar att företaget beslutat att upphöra med sin affärsverksamhet med militärjuntan men är fortsatt oroade över att det tog så lång tid för Afry att agera, med tanke på de stora risker en sådan affärsrelation har för mänskliga rättigheter.
I uttalandet uppmanas företaget publicera den due diligence-process gällande påverkan på mänskliga rättigheter som bolaget uppger att det genomfört, eftersom Afry fastslår att företaget inte har bidragit till några människorättskränkningar.
"Verkar ett företag i ett land där militären tagit makten och begår grova kränkningar, behöver det säkerställa att det inte på något sätt bidrar till de här kränkningarna. Arbetet med att se över riskerna med sin verksamhet bör vara ett ständigt pågående arbete, särskilt i risk- och konfliktmiljöer. För att veta om företagets slutsatser är rimliga behöver arbetet vara transparent", säger Malena Wåhlin, ansvarig för arbetet med människorättsförsvarare på Swedwatch.
Likaså uppmanar Swedwatch och övriga undertecknare Afry att göra en ansvarsfull exit från Myanmar. Enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter måste alla beslut om att lämna göras med en riskanalys som grund. En exit-strategi bör utformas i nära dialog med lokala civilsamhällesaktörer.
"Det är av yttersta vikt att företaget undersöker om beslutet att lämna Myanmar får några negativa konsekvenser för de som direkt påverkas, som de boende i området till exempel. Om inte deras exit görs korrekt och med mänskliga rättigheter i fokus riskerar lokalsamhällen att behöva möta olika svårigheter själva och deras möjligheter att få gottgörelse minskar", säger Malena Wåhlin.
Läs hela uttalandet här.
...
Exportfinansiering
27 april, 2023
EU måste reformera regelverket för statsstödda exportkrediter
Trots löften om att göra finansiella flöden förenliga med en koldioxidsnål ekonomi, ger EU:s medlemsländer fortfarande ut exportkrediter till projekt inom fossilindustrin. Swedwatch uppmanar EU-kommissionen att snarast ersätta sin föråldrade politik med ny och ambitiös reglering som förbjuder exportstöd till olja och gas.
"Exportkreditinstitut är världens största internationella offentliga finansiärer av fossila bränslen. Avsaknaden av ett ambitiöst regelverk inom EU innebär att statsstödda exportkrediter fortsätter att gå till projekt inom olja- och gasindustrin, vilket undergräver EU:s bidrag till klimatmålen”, säger Davide Maneschi, ansvarig för Swedwatchs klimatprogram och författare till policy-rapporten Key considerations for sustainable European export finance.
Rapporten innehåller tolv konkreta rekommendationer kring hur EU:s politik för exportkrediter kan bli mer förenlig med en koldioxidsnål ekonomi, och samtidigt förebygga och mildra konsekvenserna för mänskliga rättigheter.
Rekommendationer riktar sig i första hand till EU-kommissionen, som omgående uppmanas att ta initiativ till en reform av EU:s regelverk för exportkreditinstitut. Regelverket bör vara utformat så att potentiellt kontraproduktiva fossilbränslebaserade teknologier inte kan få stöd och åtföljas av starka politiska åtgärder för att påskynda klimatfinansiering. Läs mer om rekommendationerna i rapporten och se mer här (på engelska).Ladda ner rapporten:
Avsaknaden av ett ambitiöst regelverk inom EU innebär att statsstödda exportkrediter fortsätter att gå till projekt inom olja- och gasindustrin, vilket undergräver EU:s bidrag till klimatmålen.Mer på samma tema:
Krav från civilsamhället om att stadsstödda exportkrediter av olje-och gasporojekt måste upphöra (2023)
Exportkreditnämnden (EKN) måste kunna säga nej till importgarantier vid risker för negativ påverkan på miljön (2022)
Hög tid för Sverige att agera för fossilfri exportfinansiering (2022)Presskontakt:+46 (0)70 932 92 49ami@swedwatch....
