Vad Swedwatch vill se i EU-direktivet om företagsansvar

Det är tydligt att frivilliga riktlinjer kring företagens ansvar för sin påverkan på mänskliga rättigheter och miljö inte räcker. Nu har EU-kommissionen lagt fram ett förslag på bindande regler, men för att uppfylla sitt syfte behöver lagförslaget stärkas och, i högre grad, överensstämma med FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECDs riktlinjer. Läs Swedwatchs analys av förslaget och vad vi förväntar oss av svenska politiker inför ordförandeskapet 2023.

(Texten uppdaterades den 12 januari 2023.)

I februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett försenat men efterlängtat förslag på ett direktiv för Corporate Sustainability Due Diligence (CSDDD). Förslaget ämnar reglera vilka skyldigheter företag har när det gäller att visa tillbörlig aktsamhet i sin verksamhet och i sina värdekedjor, i syfte att motverka negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö. Röstas direktivet igenom måste EUs medlemsländer implementera bestämmelserna i nationell lagstiftning. Ett starkt EU-direktiv skulle innebära ett historiskt steg för att stoppa företags negativa påverkan på människor och miljö.

Så förhandlas direktivet fram
Direktivtexten förhandlas parallellt av medlemsstaternas berörda ministrar i Europeiska unionens råd och i EU-parlamentet. När institutionerna har enats om var sin version av direktivtexten, förhandlas ett slutförslag fram i så kallande trepartsförhandlingar mellan EU-kommissionen, Europeiska unionens råd och EU-parlamentet. En omröstning för att anta eller förkasta direktivet sker därefter i EU-parlamentet.

Brister i förslaget

Swedwatch anser att det finns allvarliga brister i förslaget. Ett kommande EU-direktiv måste gå i linje med etablerade internationella riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, men det nuvarande förslaget frångår viktiga principer och innehåller svagare skrivningar på flera områden.

För att lägga grund för en effektiv lagstiftning anser Swedwatch att det är avgörande att direktivet utformas så att:

• Kraven på företag att genomföra en due diligence-process bör ligga i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs) liksom OECDs riktlinjer för multinationella företag

• Konsultationer med intressenter är obligatoriska

• Företag kan hållas ansvariga för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö

• De hinder som idag finns för att drabbade ska kunna driva rättsprocesser och få tillgång till gottgörelse undanröjs

• Direktivet omfattar alla företag, oavsett sektor och storlek

• Direktivet omfattar företags hela värdekedja, från utvinning av råvaror till kundansvar

Dessutom anser Swedwatch att ett kommande direktiv måste ta hänsyn till kvinnors, migrantarbetares och människorätts- och miljöförsvarares särskilt utsatta situation, och tydligt adressera företags verksamhet i högrisk- och konfliktområden. Vidare bör företag som inte efterlever kraven kunna uteslutas från offentlig upphandling.

Den 1 december 2022 antog EUs ministrar en gemensam förhandlingsposition om ändringar i förslaget som gör det redan urvattnade förslaget ännu svagare. Bland annat vill man att varje medlemsstat själv ska få bestämma om huruvida finansiella tjänster ska inkluderas eller inte och att delar av företagens värdekedja inte ska omfattas av direktivet.

Med anledning av Sveriges EU-ordförandeskap våren 2023 uppmanar Swedwatch regeringen, svenska EU-parlamentariker såväl som berörda svenska intresseorganisationer, att prioritera frågan och att arbeta för ett skyndsamt antagande av ett direktiv som säkerställer rättighetshavares intressen.

Justice Is Everybody´s Business demonstrerar utanför rådet den 6 september 2022. Vågen symboliserar obalansen mellan företagsvinster å ena sidan och mänskliga rättigheter, miljö och klimat å den andra. Foto: Philip Reynaers / Photonews

Presskontakt